På min hemmaklinik (A), opererar vi cirka 20 överviktiga patienter i veckan, i Västervik (B) kanske det blir 20 på ett år.
A är en ideel förening som drivs non-profit, med oavvisligt krav på intäkter i takt med utgifterna. B är ett gammalt hederligt länsdelslasarett, där man vid årets slut kan äska om mer pengar.
För klinik A gäller att varje delmoment granskas och ifrågasätts ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv. Fokus ligger på tydliga produktionsmål, hög tillgänglighet och medicinsk säkerhet.
Den opererade är ”patient nummer fyra” på dagsprogrammet. Hon har ingen egen doktor, men kan vara säker på att han kan sin sak. Hon kommer troligen inte att träffa honom mer. ( Överviktskirurger på klinik A är maskulina.)
För klinik B finns inte samma krav. I lugn och ro kan ”Cecilia Andersson från Vimmerby ”stöta och blöta, väga fram och tillbaka, för och emot operation. Och kanske bestämma sig, kanske ångra sig. Hon kommer sannolikt att få vänta länge på sin operation. Fokus ligger även här på medicinsk säkerhet.
Under en eventuell operation är hon i omtänksamma händer, men inte lika vana. Hon kommer regelbundet att återse doktorn som kopplade bort hennes magsäck.
Kirurg A trivs på klinik A. Kirurg B trivs på kirurg B.
Kirurg A blir rastlös på klinik B, och tycker att man daltar i onödan med patienterna.
Kirurg B känner sig som en robot på klinik A, och tycker kanske att man krusar för marknadskrafterna.
Varsågod och välj.
Som patient, som kirurg, som skattebetalare, som ansvarig politiker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar