No 1 mitt på Götgatan är kanske stans bästa videobutik. Perfekt ordning, har allt, fransk film för sig, proffsiga, hängivna osv, osv. Och en hel massa köpfilm för 99 kronor. Ibland står jag med fem filmer i famnen innan det dåliga samvetet slår till. - Hur ofta ser man en film mer än en gång ? Igår lommade jag i alla fall ut med två nyförvärv. Filmer som man gott kan se flera gånger för att bli påmind. Påmind om vansinnet. "Into the wild" av Sean Penn. Och "Shooting dogs" om Rwanda 1994. Av Michael Caton-Jones och framförallt med John Hurt ( V for Vendetta och Alien). Ofattbara 800.00 slaktade på några månader medan FN tittar på. Just omvärldens passivitet blir tydligare här än i "Hotel Rwanda". Trots några riktigt hemska avrättningsscener är det en kommentar från den utsända BBC-reportern som ger mest kårar. " Last year I was in Bosnia. Everytime I saw a killed woman I cried. And thought; It could have been my mother. Or my sister. Here in Rwanda I have not cried. These people are just killed africans." Hon var skrämd över sin egen reaktion. Men verkade acceptera den.
2 kommentarer:
hörru hur är det med stavningen? Som man GOTT kan se två ggr ^^ Men oavsett så lånar jag gärna dina nyförvärv :)
Det kallas dyxlexia-light. Åtgärdat.
Skicka en kommentar