Naomi Klein i stan

Det var utsålt på Södra teatern. Alldeles för sent hade jag upptäckt att Naomi Klein var i stan för att diskutera världens tillstånd. I sådana lägen ringer jag min pappa. Hur han bär sig åt har jag faktiskt ingen aning om, men dan efter hade jag en biljett i handen. Så fick jag möjlighet lyssna till kanadensiskan som skrivit först No Logo om varumärkestyranin, och nu senast Chockdoktrinen. Om Milton Friedman och Chicagoskolans lära att man "passar på " att införa ekonomiska avregleringar, som ett villkor för lån, i länder som befinner sig i ett utsatt tillstånd, i chock. Utfallet blir undantagslöst stora rikedomar för några få och uselt för det stora flertalet. Exemplen är många och övertygande. Chile var först ut och därefter flertal länder i Sydamerika.Polen, Ryssland, Sydafrika. Riktigt, riktigt upprörd blir man av att läsa om hur fiskarna på Sri Lanka inte kunde komma tillbaka till sina stränder efter tsunamin.Och kanske är Irak det mest flagranta exemplet där man blixsnabbt efter invasionen införde lagändringar som möjliggjorde inträde för amerikanska företag, framför näsan på de inhemska, långt innan man var intresserad av att stötta allmänna val.
Jag cyklar hem från föredraget med lite blandade känslor. Publiken var i alla åldrar. Jag kände inte igen någon, vilket kanske inte är så mycket att förvåna sig över. Men jag förstod också att jag inte skulle kunna prata med någon enda på mitt jobb om det här teaterbesöket. Trots att det handlar om en bok som haussats av kritikerkåren och legat länge på topplistan över sålda böcker. Kort sagt nåt som inte stämmer. Det kostar på att ha ett högstatusyrke ? Eller ?