Det är min dröm. Att fullt ut kunna glädje mig åt det lilla, och vara nöjd så.
Hissdörrarna i huset ska målas om, det har vi nogsamt blivit informerade om. Så häromdagen hade grundfärgen kommit på plats. Jag blev ståendes, kom inte ur fläcken, det var hisnande vackert, så levande. Snart är det övermålat med täckfärg, då får jag nöja mig med bilden.
En gång i månaden har kliniken möte i en äldre diakonilokal, systervåningen. Den här onsdagen var mötet flyttat, vilket gått mig förbi. Så där satt jag ensam en stund och njöt i det underbara rummet, i vanliga fall tar alla andra uppmärksamheten. Ett litet misstag, som blev ett vackert minne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar