Årstider

Det samiska året har åtta årstider, enligt Stina Oscarson.

Tid för omsorg
Tid för uppvaknande
Tid för att ge tillbaka
Tid för växande
Tid för betraktande
Tid för skörd
Tid för längtan
Tid för resa

Så vist ordnat.

Därmed tar bloggen veckoledigt, på återseende nästa vecka.

Bortskämd på en tisdag

Rädsla

OO föreslog att rädsla, snarare än pengar, är "roten till allt ont".
Men hur skapas rädsla, och hur motverkas det ?

Stina Oscarsson sa så här för STEG 3:
(ca 18.20 min in i föreläsningen )

Den ekonomiska tillväxten kräver att vi är rädda,
för rädsla går att tjäna pengar på.

Vi är 
rädda för att förlora våra jobb,
rädda för att vi gjort fel pensionsval,
rädda för att räntan skall gå upp,
rädda för att någon skall bryta sig in i vår bostad.

Aung San Suu säger att det är inte makt som korrumperar ett samhälle,
det är rädsla.


50 miljarder läggs varje år på reklam.
För att upprätthålla känslan av otillfredsställelse, av missnöje, av rädsla. Rädsla för att inte duga, för att inte hänga med, för att hamna utanför.

Jag tror som Hornborg.
Pengarna är orsaken, rädslan är effekten.



STEG 3

Roten

Någon sa häromdagen det är så sorgligt att vi hela tiden jämför oss.
Det gör vi, i familjen, på jobbet, i världen. Och i valtider blir det bara värre.

Kommer att tänka på Alf Hornborgs STEG-3-föreläsning.
Globalt sett lever vi över våra tillgångar, somliga oändligt mycket mer än andra, den genomsnittlige tanzaniern tjänar 0.3 procent av den genomsnittlige amerikanen. Vilket i grunden enligt Hornborg handlar om att olika människors arbete och resurser värderas olika, att den rika världen blivit rik på den fattiges bekostnad.
Den fattige vill uppnå vår standard, samtidigt som vi inte vill göra avkall. En omöjlig och i grunden omoralisk ekvation, som bygger på att vi hela tiden jämför oss.

Men hur låter man bli ? Går det att uppmuntra icke - jämförande, och förnöjsamhet ?
Hornborg ställer frågan om pengar är roten "till allt ont".
Han svarar ja på den frågan.
Jag tror han har rätt.
Se BILD.

STEG 3
STEG 4

Myten om maskinen

Sorg

Det blir sällan som man tänkt sig  är en återkommande fras på den här sidan. Följt av frågan om man kan vara så säker på att det alltid är av ondo. Det är värt att tänka på, men ibland tar känslan av grymhet och orättvisa överhanden.
Hörde häromdagen att en klasskamrat gått bort i prostatacancer. Vi hade ingen kontakt som vuxna, men nu dyker gamla minnen upp, hela tiden. Senare blir jag påmind om flera unga släktingar vars familjer kämpar mot cancer, på FB kommer rapporter från en jämnårig amerikansk cykelkamrat som skall påbörja cellgiftsbehandling mot en nydiagnosticerad lymfkörtel-cancer.
I söndags såg jag resterna av en fruktansvärd olycka på Skanstullsbron. Bilen var kluven i två delar, och många liv antagligen slagna i spillror.

Det går inte prata om det goda som kan komma av det onda när man har det inpå sig. Då vill man hellre känna medlidande, och tacksamhet över att vara förskonad.

Balder

Lyssnade en stund (tvärtemot vad jag lovat mig själv) på TV-utfrågningen av Gustaf Fridolin. Och fick alla mina farhågor besannade, en helt meningslös tävling i snabbast på ordvrängeri.

Målar några alster, första på länge, sen får ljudet av bilar från en regnvåt folkungagata brusa genom den öppna balkongdörren medan jag läser ur senaste numret av Balder.
Fyra nummer per år, sommarnumret  avhandlar Havet, gott om tid att förstå lite mer.
Långsamhetens lov, så främmande för supervalåret.

Hur kommer det sig att kapitalismen blivit så bortklemad, skriver redaktören och ansvarige utgivaren Mats Ahlberg. Ja, säg det. Frivilligt släpper man ogärna ifrån sig makt och förmåner, så mycket vet vi.

Dags att varva ner, sluta springa gatlopp, efter nyheter, intryck och bekräftelse.

Oväntat

Det mesta som händer är oväntat ..

Tömde lägenheten på tidningar, flaskor och skräp, med mig hem från miljöstationen fick jag några riktigt fina tavlor, som någon annan tröttnat på. Bl.a Madonna efter El Greco av Helèn Schjerfbeck, en Picasso och en impressionist. Idel original förstås.

Pinsamt

Det är lika pinsamt varje gång en vit medelålders man 

framhåller sina bedrifter i hemmet. 

Ändå gör jag det, gång på gång.

Nya FP

Det behövs kris eller krig för att vi skall komma på rätt köl ?

Nya FP

Rättelse

Hade för bråttom igår, och dessutom var jag oärlig.
Om man för den stressade väljer ut ett av fem STEG - 3 -föredrag har man rimligen hört alla fem. Det hade jag inte, men det har jag.

Anders Wijkman : Påläst. Men lämnar mig ändå oberörd.
Birger Schlaug : Svarar verkligen på publikens (textade) frågor. Äntligen förstod jag grön skatteväxling.
Alf Hornborg : Älskar hans indignation över rofferi och pengars förödande inverkan på våra liv, besviken på hans slarviga försök till lösning.
Christer Sanne : Det behövs ingenjörer med fötterna på jorden som talar om vad som är möjligt.
Stina Oscarson : Har jag lyssnat på två gånger. En skoningslös och underhållande uppgörelse med försöken att omvandla människor till nyttomaximerande varelser. Syster till Nina Biörk.

Ny rekommendation till den stressade: Stina Oscarson.

STEG - 3 - föreläsningar

AP

Nu är målarna färdiga med trapphallen på Ersta. Det har blivit väldigt fint.
Kanske har det blivit en fix idé, jag vet inte. Men utan speciell ansträngning fastnar ögonen på det där som avviker, som sticker ut, som inte blev riktigt som det var tänkt. Och varje gång det dyker upp blir jag glad, lite varm inombords, och tänker att det finns oändligt mycket man kan glädja sig åt.

I valtider kanske man kan spekulera i om det faktiskt står för en ( ny) politisk hållning.
Anspråkslösa partiet - AP ?

Wabi Sabi

PS 1
Om man kör VAS (visual-analoge-scale) avseende välbefinnande av små oväntade intryck är det i klass med vänligt bemötande och bekräftelse ; 8, minst.
PS 2
Tveksamt om man, som jag, kan vara ägare till 6 cyklar och ansluta till AP
PS 3
AP kanske redan är upptaget ; anarkistiska partiet ? Men det passar ganska bra ..
PS 4
Förnöjsam är egentligen ett bättre ord än anspråkslös, men vem vill tillhöra FP ? Nya FP ?

VAS

Steg 3

Att vägra partiledarutfrågningar får inte betyda att man lägger ner. Många vid sidan av det politiska etablissemanget jobbar idogt och mer eller mindre i det tysta på hur vi skall uppnå en högre mognadsgrad, så att behov och tillgångar kommer i balans med begär och förbrukning. Steg 3 är en sådan rörelse, där man inte trampar runt bland kronor, ören och statistik, utan tar sikte på mål och mening.
Här är fem 3 - representanter som föreläser.
Tips om man har begränsat med tid : Christer Sanne.

Let´s vote

Kommer inte att lyssna på en enda utfrågning inför valet.
Det är meningslöst, professionella politiker blir aldrig svarslösa, hur osäkra de än är.
Jag tror att parlamentet behöver ett nytt rättviseparti, Fi får min röst, that´s it.

I rullstol

Kommer ut från Seven Eleven där jag handlat DN och Nicotinell. Tvärs över gatan rullar en ung man sin rullstol över trottoarkanten, i knät sitter hans lille son, mamma går vid sidan om. Hon tar upp pojken i famnen och går upp för trappan till den kvällsöppna mäklarfirman . Två kostymklädda herrar kommer ut på gatan, och ser lite förvirrade ut. Till slut kommer de på hur rullstolen skall bäras upp för trappen.

Står kvar en stund. Berörd. Och osäker på vem som upplever mest mening.

Helgbalans

Den här helgen var precis lagom utåtriktad. Ett kräftkalas i liten skala, en födelsedagsmiddag, ett kort fikabesök och påhejare under midnatssloppet, varvat med korta telefonsamtal, tvåsamhet,  cykling och sedvanliga grubblerier. Perfekt.

Introvert

VAS

På jobbet ber vi patienterna att tala om på en skala 1 - 10 hur ont det har. VAS - visual analog scale. Det används så flitigt att det t.o.m blivit ett verb, patienten vasar 8.
Sedan någon vecka har jag en ny mobiltelefon, den gamla förolyckades i regnvädret. Den nya är visst bättre på alla möjliga sätt, men det slog mig att det knappast givit något utslag på välmåendebarometern.

En gammal idé, varför inte tillämpa VAS-skalan på annat än smärta ?
Låt säga, just nu ligger jag på 7 i välmående, vad skulle en ny cykel gör för skillnad ? Eller en större lägenhet ? Eller högre lön ? Eller fler kompisar ? Eller mer fritid ? Eller att Ewa blev av med sina krämpor ? Eller att jag lärde mig att leva lite mer som jag lär ?

Kanske lättare än man tror att uppskatta ?

Nya skott

Vet inte vilken gång i ordningen jag lägger upp bilder på min anskrämliga, ständigt dödsdömda och enda växt.
Varje gång den skjuter nya skott blir jag lika glad och överraskad.
Och blir stärkt i uppfattningen att man aldrig skall ge upp.

Extas

Häromdagen kom äntligen den utlovade filmen från vår cykling i Etiopien, 2011.
En ärlig skildring om alla missöden och förvecklingar. Att som de flesta bara skylla på vår ledare håller inte, vi kunde alla ha bidragit så mycket mer. Något som känns väldigt allmängiltigt.
Och naturligtvis, allt det oväntade gjorde resan mer minnesvärd, och lärorik.
Tyvärr får jag inte dela med mig på nätet. Avsnittet med barnen som fick åka på min pakethållare värmer. Stillbilderna får duga, man får föreställa sig extasen.

Ekonomisk vinst

Det mesta handlar till syvende och sidst om motivation, om viljan finns är allting möjligt, om viljan saknas är allting svårt.
Vad som  motiverar är förstås olika från person till person, men det kan också se olika ut från tid till annnan. Just för tillfället råder det en närmast global enighet om att ekonomisk vinst är det som får oss motiverade. Så till den grad att alternativen blivit nästan osynliga.

Skulle önska att den kommande valdebatten tog sin utgångspunkt i den ledare som Johan Ehrenberg skrev i gårdagens ETC. Vad är det som driver oss, vad är det vi vill uppnå ?
Svårt att uttala sig om andra, för egen del är jag säker på att inget känns bättre än att utföra ett bra arbete, den ekonomiska ersättningen kommer långt efter. Det kanske gäller även företag, hemska tanke ..

ETC

Symbolik

Mitt rum på jobbet är fullt av fotografier och diverse prydnadsföremål.
Det ser nog lite barnsligt ut, men  jag vill inte vara utan, alla har sin speciella betydelse
I fönstret står en porslinsstaty föreställande en asiatisk kvinna. När jag stressat upp mig framför datorn ( det händer hela tiden) så kastar jag en blick mot fönstret, och faktiskt, då känns det mycket bättre, lugnet infinner sig.

Jag har en dragning till symbolik, lite för mycket kanske, mystik och religion ligger ständigt på lut, mer än det borde kanske ..

Acceptans

Alla tider och alla kulturer har sina ideal. Hur man ska vara, och hur man skall se ut.
Knappast någon tvekan om att man i västerlandet nu för tiden helst skall vara utåtriktad, smal och se ungdomlig ut.
När jag vara 50 fick jag hela tiden höra att jag såg mycket yngre ut. Och jag blev glad varje gång.
Nu är jag (snart) 60, men det är det ingen som protesterar emot när de får höra. Och jag blir lite besviken.
Den utåtriktade skulle säkert ventilera den här besvikelsen med alla som dyker upp, som introvert sätter jag mig på kammaren och funderar.
Och har (faktiskt) övertygat mig själv om att det är ganska befriande att se ungefär så gammal ut som man är.

Bakom väggen

Man tar så lätt för givet. Att det rinner, strålar. skiner och lyser.
Men det räcker med att hantverkarna lyfter undan en gipsskiva för att man skall bli påmind om att så självklart är det inte ..

Spackelkonst

Ersta sjukhus får ny färg på innerväggarna.

Som vanligt fastnar jag för det halvfärdiga ..

(Maktkamp vers.II)

Vissa inlägg här på bloggen kommer till sena kvällar när orken börjar tryta. Dagen efter kan jag tycka det var ogenomtänkt, osammanhängande, illa formulerat eller bara slarvigt. Att då gå in och ändra, när flera redan läst, känns lite avigt.
Kort och gott; inlägget Maktkamp är delvis omskrivet idag, kl 18.20

Låter som jag har ett stort ansvar och en väldig läsekrets, hi, hi.
Man kan ju alltid låtsas !

Maktkamp

Kanske var det fler väpnade konflikter i världen förr, men det känns mycket just nu. Islmaiska Staten är för mycket.
Kanske skulle det kännas annorlunda om alla snälla, välmenande, fredliga, kärleksfulla, omtänksamma, hjälpsamma, påhittiga, trofasta och pålitliga människor trädde fram på nyhetsplats ?

Ena stunden lever människor med olika religion och kultur tillsammans utan problem, för att i nästa sekund hata och ha ihjäl varandra. Det är svårt att förstå.
Men den där motsägelsen kanske finns inom var och en av oss, hela tiden. Alla har ett behov av att vara hyggliga mot sin nästa (det lönar sig), men de flesta verkar också ha ett djupt rotat behov av att dela in i vi och dom, och skapa sig fiender. Det bevittnar jag varje dag på jobbet, även om det inte leder till våldsamheter .

För att kärleken skall vinna över hatet måste den gödas och underhållas.
Det kan löna sig att vara hygglig, men ibland är det mer lönsamt att vara ond.
Den strategi som blir rikligast belönad vinner den inre kampen.
Att vinna den inre kampen är en förutsättning för att vinna den yttre.

- Våld och väpnade konflikter bekämpas inte med  mer våld,
   utan med god vilja och kärlek.
- Men, det finns undantag ?
- Ja, det gör det.


Amen

Påvens tio tips

Svårt att inte hålla med

FN har svårt att göra sig gällande.
Kloka ledare som inspirerar oss dödliga har större framgång ?
Allra helst om de inte kräver att man tror lika ..

Syndikalismen lever ?

Hammarbyhöjden, Per Lindeströms väg, 2014

Klotet

Hörde av en tillfällighet samma radioprogram (delvis) två gånger, nämligen miljömagasinet Klotet. Det gjorde inget.
Det handlade om klädhantering, om vad vi kan göra för att vara mer förnuftiga, i alla led. I Frankrike har man lagstadgat om ett producentansvar att medverka till återanvändning, om några år kanske vi kan göra textilmassa av träd, bl.a.
Klotet är fantastiskt, vad de än avhandlar så finns det alltid plats för hopp. Det här programmet började med förskräckande uppgifter om miljöbelastning och vår slit och slängmentalitet, men känslan när man lyssnat färdigt blir ett kompakt "det går, om vi vill ".

Kläder känns lättare än mat. Lätt att påverka sin egen konsumtion, lätt att medverka till återanvändning, lättare att bedöma vad man undviker ?

Klotet

Dagens Maria - Pia

"
Makten behöver motsättningar för att legitimera sig. Frågan är hur länge vi behöver dem? När nyheten kom att ett plan kränkt svenskt luftrum, hur många trodde att det var ryskt? Och hur upprörda blev politiker och medier när det visade sig vara amerikanskt? Tänk hur det hade kunnat användas som uppvigling om planet varit ryskt! Och hur de nu tiger. Amerikanska kränkningar passar inte in i uppviglingsmönstret, alltså glömmer vi dem? 
Jag tror att människor är på väg att genomskåda maktens lögner, mycket tack vare internet. Att vi med tiden inte behöver ”födas, leva och dö omgivna av lögner” som Artaud beskrev tillståndet, utan är på väg att frigöra oss och tänka själva. Jag tror att de många människorna snart är mogna för demokrati, folkstyre, på riktigt, à la Schweiz.

Politikerna kommer att motsätta sig detta på alla cylindrar, men jag tror att så kallade vanliga människor är bättre på att styra världen mot fred, frid, klimatanpassning och glädje än maktpolitiker. Och då kommer helt andra sorters människor att vilja bli politiker.

"

Lätt som en plätt !

Morgonfika med dopp

Vattenskada

I det hällande regnet häromdagen låg mobilen i den vattentäta jackfickan. Kanske blev det kondens, död var den i vilket fall när jag kom hem. Kanske hade den mått bra av lite ugnsvärme, men ett antal kortslutningar och sex timmar senare gick den inte att rädda. Försäkringsbolaget kände sig inte kallade (saknade drulle-tillägg), så hos leverantören fick jag vackert betala återstoden av abonnemanget och teckna ett nytt.
Under några förtrollade timmar var jag icke kontaktbar. Så där som man var för inte alls så länge sedan. Minns särskilt mina cykelutflykter på nittiotalet, hur jag höll utkik efter telefonkiosker för att med glesa mellanrum höra av mig till familjen, som inte var särskilt orolig ..

Introvert

Vill du veta hur en extrovert tänker - lyssna och titta.
Vill du veta hur en introvert tänker - fråga !

Tipsad av en blogvän har jag läst Linus Jonkmans Introvert - den tysta revolutionen. Tack !

Författaren menar att det handlar om biologi. Var vi befinner oss på skalan intro - extrovert bestäms av arv, inte miljö, det har tvillingstudier entydigt visat. Vilket inte betyder vare sig att man behöver vara renodlat det ena eller det andra, eller att miljö och tidsanda inte kan knuffa oss bort från det som är vår egentliga preferens. Sedan 60-talet gynnar västvärlden den utåtriktade, och talar illa om den inåtvända. Öst har en annan tradition. När får vi se en platsannons som efterfrågar den introverte ? Dvs, en tystlåten person som tänker självständigt, reflekterar, analyserar och är uthållig.

Min utmaning som vuxen har handlat om detta, att hitta tillbaka till den jag var innan jag blev den jag är.

Om du bedömer en fisk efter dess förmåga att klättra i träd får du en fisk som tror den är oduglig. Försök inte att ändra introverta barn utan välkomna faktumet att det är barn med andra gåvor (Einstein)

På nästan varje sida nickar jag instämmande, blir glad över att introvert inte avser ointresse för andra människor, att framgångsrikt ledarskap inte är kopplat till vare sig intro - eller extroversion. På några punkter känner jag mig (som tur är) främmande för det (typiskt) introverta. Som att vara misstänksam mot främmande.
Då och då  kommer jag att tänka på min lillebror. Av 57 testfrågor väljer jag det introverta alternativet i över 50, det skulle han inte göra .. Arv, mer än miljö ?

Jag har insett att vi introverta är som ett mysterium att leva med.
Utan att bli för privat, det upplever jag som ett större problem än svårigheterna att för egen del acceptera  den jag är ..

Till sist, författarens tips, för att få en vink om vart åt det lutar :

- Vad gör du när du inte behöver göra något . Där har du svaret.

Begränsning

Vi stannade bilen i vägkanten för att höra ordentligt. Studio ett rapporterade från den stora skogsbranden och vår gamla gamla från radhustiden, som numera bor i trakten där det brinner, skulle medverka. Vi lyssnar andäktigt. "Hon är sig precis lik", "typiskt Eva att säga så", "va´bra hon va´".
Intresset stegras när man kan relatera eller känner igen, och tvärtom.
Utan tvekan en begränsning i det mänskliga - branden är ju angelägen även om man inte känner någon.

Intresset stegras förstås om man själv får smaka på röken. I morse stack det ordentligt i näsan när jag passerade Skanststulls-bron i hällande regn, tveklöst var det brandlukt. Då, och först då, blir det på riktigt ?

Jag har skaplig koll på var det bråkas, svälts och dödas i världen, och lever i föreställningen att jag bryr mig. Men vilken liten skitsak som helst på hemmaplan kan få mig att glömma alltihop.
Utan tvekan en begränsning, hos mig.

Livskänsla

Det kommer över mig ibland, en intensiv längtan att vara där man inte tar för givet, där mat, skola och levande föräldrar är en ynnest.
Inte för att döva något dåligt samvete, inte för att tycka synd om (mig själv eller andra), utan för att höja livskänslan.

Uppror

Ha, ha .. märkte idag att jag istället för UPPROP konsekvent skrivit UPPROR i gårdagens inlägg i Läkartidningen.
Vad är skillnaden ?
Upprop låter neutralt och sakligt, och behöver ju inte ens handla om meningsskiljaktlighet.
Uppror gör bara den som är upprörd.
Upprop kallas det när den upprörde är rädd för omgivningens reaktioner ? En vädjan ?

Fakta i målet ?

Fem argument som inte håller ?

Läkaruppror

Under dagen har två läkarupprop dykt upp på Läkartidningens nätsida angående kriget i Gaza. Båda hänvisar till ett  läkarupprop i (ansedda) Lancet. En instämmer, en tar kraftigt avstånd.
Det som för den ena är övervåld, krigsbrott och olaglig ockupation är för den andra självförsvar mot terrorister som inte bryr sig om sin befolkning. Läkarupprop över huvud taget i en politisk känslig fråga är man förstås också oense om. Hur klok blir man ?

Vill gärna hörsamma Lincoln, som lär ha sagt (ung) :
 -  Den mannen tycker jag illa om, honom vill jag lära känna.

Alltså :
Jag känner avsky för det Israel gör, jag borde lära känna någon som tar det i försvar.

En som tycks lyssna på alla och håller huvudet kallt är Nathan Schachar i DN. Man blir faktiskt klokare.

Alltså:
Man tänker så gott man kan.
Och lär av de som håller huvudet kallt.

Läkarupprop 1
Läkarupprop 2