Hör upp !

Efter all ensidig Syrien- rapportering känns det här inlägget från Birger Schlaug väldigt befriande.

Lyckligt lottad

Just hemkommen från en händelserik dag, tvärtemot alla förväntningar.

Åker till landet för att få hjälp med fall-linan som försvann in i masten. Båten tuffar mot varvet när jag plötsligt ser något i vattnet. En simmare ? En hund ? Ökar farten, då ser jag kronan, det är en älg !
Det är inte ofta man kan säga; det här kommer jag aldrig mer att få uppleva.

Killen på varvet har ett oändligt tålamod, i tre timmar kämpar vi tillsammans med all världens teknik för att få linan hela vägen. Han jobbar från Sky-liften, jag ligger på däck med en titthålskamera och griptänger. Till slut lyckas det.
Jag blir 700 kronor fattigare, men det var det värt, upplevelsen alltså.

På kvällen packar vi cyklar för Frankrike, och skördar potatis, prima morötter och magnifika rödbetor, det smakar så gott, så gott.

Rustar för läggning, då jag märker att plånboken saknas i ryggsäcken. Tillbaks till garaget, ut i mörkret, den måste ligga i båten.
Väl ute på bryggan är det så svart som det bara är i augusti, och fullständigt knäpp tyst. Pulsen stiger, kliver ombord på båten, knäpper upp bomkapellet och riktar ficktlampan. Skön känsla, när den ligger där på durken.

På hemväg är det stor poliskontroll, men bara i andra riktningen. Det är som vanligt, jag kommer lindrigt undan.

Inspireras

Lagom till kvällens jour kom ett nytt nummer av Good News Magazine. Hoppas de inneliggande patienterna sover gott, för jag har svårt att slita mig ..

Första uppslaget har rubriken Inspireras. Läser om bl.a Kindness UK (www.kindnessuk.com), Linda Tucker and protection of white lions (www.whitelions.org) och Room to read (www.roomtoread.org).
Men blir sen helt uppslukad av Severn Cullis-Suzuki.
12 år gammal ställde hon sig upp på Världstoppmötet i Rio de Janeiro 1992  ( UN World Summit) och höll ett tal som fick delegaterna att hålla andan i 5 minuter. Blir faktiskt tårögd när jag ser det. Hon har så rätt. Det är handling som räknas !
Läser att hon fortfarande är lika aktiv, som miljö - och kulturaktivist. Skönt att höra.

Här är hennes hemsida.
Här är talet - igen.

Environment and culture activist. Vilket drömyrke.

Omställning i sköljen

Diskmaskinen i vårt personalkök har gått sönder. När reparatören slutligen kom konstaterade hen att avloppsvattnet rann ut på på taket några våningar ner, och ordinerade helt skoningslöst ett stambyte.
I väntan på den radikala behandlingen så handdiskar vi nu i avdelningens "skölj", i gott sällskap med sprutor och potter. Men ingen knorrar för det. Snarare tvärtom ..

Sådana lösningar är jag barnsligt förtjust i. Dom pekar i rätt riktning ?

Omställningens tid

På tork

Vilar mig från cykling för tillfället, kroppen har tagit lite stryk. Nästa vecka bär det av till Frankrike, och det får inte äventyras.
Men cykeln kommer till användning ändå. Som klädstreck.

Anspråkslös

Bläddrar i gamla inlägg, och hittar det här om förenklingar.

Vetenskap, teknik och moderna samhällen förknippar man knappast med förenkling. Desto mer glädjande att Einstein, vetenskapen personifierad, lär ha sagt:
Everything should be made as simple as possible, but not simpler.
I believe that a simple and unassuming manner of life is best for everyone, best both for the body and the mind.

Man vänjer sig .. tyvärr

Varje dag väller det in busslaster med turister från hela världen för att se på den utsikt som jag har varje dag. Alla tar kort, för att minnas, för att kunna visa därhemma.
Jag tar också ett kort, men inte på utsikten, utan på dom som tar kort på utsikten, för att minnas, för att kunna visa mina läsare, att jag har en utsikt som turister från hela världen kommer för att se.

Man borde inte vänja sig vid att vara gynnad.
Utan förvalta det. På något sätt.

Man vänjer sig ..

För tillfället står det två cykelkartonger i hallen. Som hela tiden måste flyttas, beroende på om man skall till klädkammaren, till toaletten, eller ut.
Vet inte för vilken gång i ordningen jag förundras över hur snabbt man vänjer sig vid lite extra obehag.

Uthållighet

För något år sedan var växten i fönstret verkligen nere för räkning.
Men ny jord, mer vatten och kärlek har gjort susen.

Svårt att gradera i poäng eller kronor (som man är van), men att hålla liv i den osköna växten skänker en himla massa glädje. Sån där uthållig glädje.

Ensam trumslagare

I helgen har det suttit en ensam trumslagare vid Slussen.
Igår stod vi på avstånd, kanske inte så njutbart med bara trummor, men modigt förstås.
Idag gick jag fram, och la en slant i den röda mössan. På lappen bredvid stod det :

Let´s do something together.

Det kanske hade fungerat i New York. I Stockholm är vi blyga, särskilt på dagarna.

På Medborgarplatsen har staden ställt hopfällbara stolar till förfogande. Det fungerar mycket bättre. Man behöver inte prata med någon, tar inga risker, slipper känna sig dum. Utan bara hämtar ur förrådet, och slår sig ner. Perfekt.

Råd från Gardell

Vissa dagar vågar man  mycket mer än andra. Dom skall man ta vara på, det kan dröja länge till nästa gång.

Sa Jonas Gardell ikväll, från någon TV-soffa.
Sant. Ska jag försöka komma ihåg ..

Ansvar

Många gånger har jag haft dåligt samvete för vad jag utsatt barnen för, jag har tagit risker som inte går att försvara i efterhand. Mest minns jag när Sofie typ tre år gammal hoppade handlöst från garagetaket till min väntande famn, en förskräcklig massa meter ner och bort.
Som (ev) morfar kommer det nog snarare vara rädslan som styr. Och den (ev) svärson som går i mina fotspår kommer att få sina fiskar varma ..
Påmindes om de här återkommande tankarna häromdagen på Medborgarplatsen. Visst såg det härligt ut, flickan såg ut att ha koll, pappan var märkbart stolt (särskilt när de gick mot rött), tilliten var total. Som jag kände igen mig. Som jag fick hjärtat i halsgropen.

Är män ansvarslösa ? Nej, så enkelt kan det inte vara. Eller ?

Egentligen ..

På förmiddagen ringer en gammal kurskompis och låter bekymrad. Han har fått ljumskbråck, och undrar vem som är bäst på att åtgärda det. Naturligtvis berättar jag vad jag vet, men  tänker tyst - varför den bästa ?
- Ja, nu kommer krämporna, jag har dåliga knän också, säger han.
- Jo, men man får väl vara nöjd så länge det handlar om ljumskbråck och dåliga knän, fyller jag i.

På eftermiddagen ringer en gammal arbetskompis, några år äldre än kurskompisen, och låter bekymrad. Han har fått cancer i ändtarmen, och undrar om jag kan hjälpa honom med en snabb tid. Naturligvis vill jag hjälpa honom, vi pratar länge. Och tänker tyst - vad var det jag sa, i förmiddags.

Egentligen borde man dagligen, inte bara vissa för - och eftermiddagar, bli påmind om vad som faktiskt spelar roll.
Egentligen borde vi bli mycket bättre på att avslöja det orimliga i att somliga kräver "det bästa" och modernaste för allsköns problem, samtidigt som andra saknar mat för dagen, eller hotas till livet.

I den andres stol

Det är så lätt att säga, men svårare att genomföra. Att man skall sätta sig i den andres stol.
Att sätta sig in i hur t.ex människorna i Syrien har det just nu är omöjligt. För avlägset, för ofattbart.
Om man ändå vill träna, och inte bara prata, så kan man börja med kön. Alla tillhör ju det ena, och det finns många av det andra, så möjligheterna är många.

Här finns en övning, för män !

Tillit och Respekt

-  Du skall inte tala om för oss vad vi behöver, det avgör vi själva.

-  Ni västerlänningar är klena, vi är tuffa, och tål motgångar.

Den första kommentaren fick jag av klinikchefen på Black Lion hospital i Addis Abeba, när jag framhöll det orimliga i att satsa dyra pengar på titthålskirurgi, samtidigt som man saknade el, vatten och basal sjukvårdsutrustning.
Den andra kom, utan att jag stuckit ut hakan (?), från en något yngre kollega. Möjligen var han provocerad av att jag skulle anstränga mig några veckor på cykel, för att sen återgå till mitt bekväma liv. Han och hans landsmän hade inte något sådant val.

Det är inte lätt att överbrygga misstänksamhet och bristande tillit. Orvar Johnson har varit verksam 39 år på Black Lion, osjälviskt och uthålligt har han bistått med ofantligt mycket kunskap och undervisning. Han var respekterad och uppskattad, men för alltid den vite mannen, som när som helst kunde välja att åka hem.

Vill man förstå, på djupet, måste man nog ta till sig Alf Hornborgs resonemang : att det finns ett direkt samband mellan vår välfärd och deras misär.

En lättfattlig version finns att läsa i 24 svordomar.
En mer utförlig i Myten om maskinen.

Mätt och Hungrig

På kirurgmötet har vi fördjupat oss, bland annat i tekniken för operation av övervikt. Inte så mycket att säga om det.

Vid Slussen välkomnas jag av en försäljare, han stirrar mig stint i ögonen och undrar om jag vill hjälpa en hemlös till lite mat. Han ser verkligen hungrig ut. Jag köper hans tidning. Inte så mycket att säga om det.

Mer än möjligen att det borde finnas andra lösningar.

Lilla visselpipan

Sitter på tunnelbanan och läser Metro, på väg till Islandstorget, för vidare färd med bil till Uppsala och kirurgveckan. Ovant, både tåget och tidningen, kommer 40 minuter före avtalad tid.
Läser i Metro om Martin Marmgren, polisen som skrivit på sin blogg om "dödskjutningen i Husby".
Han var med, och han har synpunkter. Kloka, väl avvägda. Och naturligtvis har han rätt, att det som hände inte borde hänt. Ett stort, stort nederlag för polisen. Som det kanske går att lära sig av.

Vissa visslar så det hörs över hela världen. Men alla har insyn från något område.
Det behövs inte fler Edward Snowden, men fler Martin Marmgren.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Martins polisblogg

Wabi Sabi ?

Är osäker på om den här (ofärdiga) anlagda stenkonstruktionen utanför Ekerö centrum kan kallas Wabi Sabi, kanske ligger det för mycket tankemöda bakom. Ett hyllning till Wabi - Sabi ? En illustration till att mångfald berikar ?
I vilket fall blir jag varm inombords av att se liknande försök, så pass att motionsrundan får avbrytas ..

Wabi Sabi

Midnattsloppet

Åtskilliga inlägg har handlat om idrott, och lek. Om hur det ena förgör, och det andra förströr.
Här kommer ett till.

Efter att ha sett ytterligare en upphaussad och charmlös tillställning med Usain Bolt ger vi oss ut på ut gatorna för Midnattsloppet. Att läsa om 34.000 deltagare är en sak, men att se alla dessa entusiastiska, glada, mer eller mindre vältränade, det är en annan. Motionsidrott är fantastiskt, och det är på lek. Någon kommer förstås först, och "vinner", men det kommer helt i skymundan av folkfesten.
Vi fick några korta glimtar ( två gånger) av Sofie, i hörnan Ringvägen - Katarina bangata. Inte visste jag att hon kunde springa så vackert. Själv var hon (förstås) intresserad av sluttiden, men pappa är trettio  är äldre, och försöker tänka i andra banor .. Grattis, till en lyckad kväll !

Det goda exemplet

Kompisarna på jobbet är oroade över min återkommande lunch, i form av Keldas milda tomatsoppa. - Du får inte i dig tillräckligt med proteiner. Vi började läsa på förpackningen. 1,5 gram protein per 100 ml, dvs totalt 7,5 gram. Den mest näringskunnige kollegan kunde meddela att dagsbehovet är ca 50 gram. - Lägg i två ägg så ser det bättre ut, var hans konkreta råd. Sagt och gjort.

Igår fick jag en kommentar på inlägget Den goda viljan. Troligen med anledning av att Birger Schlaug häromdagen uppmanat till en seriös diskussion om basinkomst/medborgarlön. Med kommentaren följde en länk om forskning på ämnet, bl.a frågan om hur nivån på den villkorslösa ersättningen påverkar arbetsmarknaden och arbetslösheten. Artikeln ser bitvis ut som en lärobok i matematik. Spännande, och/men svårt.

Förenkla så mycket det går, men inte mer, lär Einstein ha sagt.
Hur långt kommer man utan specialkunskap ? Hur långt räcker intuition, känsla, sunt förnuft och livserfarenhet ? Eftersom jag saknar genen som disponerar för övervikt lever jag i illusionen att kroppen talar om vad jag ska äta. Men inte i siffror.
Och på liknande grunder tror jag på basinkomst ..

Den som går på känsla kommer lätt till korta när svåra frågor skall diskuteras. Hennes redskap blir då inte Ordet, utan Det goda exemplet ?

Segling enligt Tao

En strålande dag istället för nyckfulla skyfall, då är det segling som gäller ( om man är ledig vill säga ).
Tar cykeln till bryggan, och börjar hissa. Linan till storseglet (som på vägen ner är dragen inuti masten) har snott sig på utsidan; jag drar, viftar och vevar, så mycket att den andra änden försvinner in i masten. Det har inte hänt på femton år, jag får nypa mig i skinnet.

Går med motor ner till varvet en kilometer bort, ingen där. På vägen hem sätter jag den lilla focken i fören, och kan konstatera att det går med god fart i den lätta medvinden. Men döm om min förvåning när det visar sig att båten även klarar att gå mot vinden, med bara den lilla trasan där fram.
Här öppnar sig möjligheter, för den som är rädd för den nyckfulla bomen, och nu-välter-hela-båten-känslan.

Mer taoistiskt än så kan det inte bli.

Oui share

Det blir en vidbränd fläskkarré i solnedgången, men jag klagar inte. P1 och Klotet rapporterar från den första internationella konferensen i Paris om collaborative economy - Oui share ( en lek med ord; oui är franskans ja, och samtidigt engelskans vi). Att brända biffar kan smaka så gott !

Vill - Bör - Kan. Det blir allt mer uppenbart att det är Kan som är den svaga länken. Vill och Bör är inte mycket att orda om, bara man är ärlig. Men vad kan vi, vad finns det för alternativ ? Hur slingrar man sig ur det förgörande kapitalistiska strupgreppet, där ingenting över huvud taget görs om inte någon kan tjäna pengar på det ? Här flödar det av trovärdiga alternativ, och det handlar om mycket mer än att dela bil och kläder. Det handlar om att ta makten. En revolution, kort sagt.

När jag lyssnar på Klotet har jag svårt att sitta still, det brinner i baken. Och tänker, återigen, på Lasse Ekstrand och Fassbinder: - Glöm inte bort din storslagenhet ! Tänk vilket ohyggligt slöseri det är med alla kreativa, duktiga och välmenande människor som är tillintetgjorda för att de inte har ett lönearbete !!

Här finns info om programmet och massor av länkar, dröjer väl några dagar innan man kan lyssna igen.

Återanvändning

Lägga till. komplettera, vidareutveckla. Eller korrigera, eller till och med ångra ..

Bläddrar i mitt eget bloggarkiv. Självupptaget förstås, men rätt spännande, och rentav lärorikt. Har dristat mig att göra färska tillägg i gamla inlägg. Återanvändning, skulle man kunna kalla det.


Vi stod i cykelaffären för att köpa skor. Mobilen ringer. Rösten i andra änden berättar kortfattat att hon och hennes band (skall nog inte avslöja vem ..) letar omslag till nya skivan som kommer i höst. Temat är tolerans, och googlesökaren hade plockat fram ett inlägg från den här hemsidan. Nu undrade hon var den kommer ifrån, de skulle gärna vilja ha bilden med de färgglada husen  på skivomslaget. Blir paff, och glad förstås. Kan inte riktigt svara på frågan, men med gemensamma krafter försöker vi spåra originalet.
Går tillbaks till inlägget och den färgglada bilden, och gör ett litet tillägg.
Tolerance and compassion.


Träffade (som sagt) barnens kusiner. Den yngre säger, i en bisats, att han är taoist. Hoppsan. Som god taoist tar jag inte till orda. Men väl hemma slår jag in "tao" i bloggsökaren, det blir 171 träffar. Till ett av dom gör jag ett tillägg, i lite mer optimistisk anda.
Tao Te Ching - en sammanfattning.

Inspiration

Ju längre (och dyrare) utbildning, desto större risk att man inte vågar växla spår, inte vågar följa sitt hjärta ?
Träffar barnens kusiner, som är i ålder mitt emellan mig och dom (barnen). Under tjugo år har storkusinen provat fyra, eller t.o.m fem, olika yrken. Olika, men ändå kontinuitet, när tidigare erfarenheter kommer till användning på ett (helt) nytt område. Inspirerande.

Operera kan man bara göra på sjukhus. Men man kanske har lärt sig mer än så ?

Svordomar

Att svära i kyrkan - tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. 
Av somliga har den kallats årets viktigaste bok. En from förhoppning är att svordomarna hörs utanför skaran av redan frälsta.
Som redan invigd fastnade jag för :

1. KG Hammar - Tillväxt inifrån
2. Fredrik Lindström - Strandskatan är missnöjd med sina ägg
3. Alf Hornborg - Den vite konsumentens börda
4. Katarina Bjärvall - Tillit till tummen (dvs lifta)
5. Amelia Bryne - Med livet i fokus

För att tillämpa vill - bör - kan :

Hammar och Lindström - vad är det egentligen vi vill uppnå ?
Hornborg - var kommer mitt välstånd ifrån, blir någon annan lidande ?
Bjärvall och Bryne - det finns oändliga möjligheter att göra annorlunda, tillsammans.

Kan beställas HÄR

Analog

Sköterskan på mottagningen var bekymrad. Hon har framhärdat, och varit väldigt nöjd med, att inte ha någon mobiltelefon. Nu hade familjen köpt en i-Phone och helt sonika lagt den på köksbordet.
- Varsågod, välkommen till 2000-talet !
Delgav kompisarna vid lunchen, och fick nästan känslan av en spaning, eller åtminstone en klar mättnadskänsla; det finns en gräns där nya appar inte längre ökar välbefinnandet. Kamraten i rummet bredvid spädde på med att hans 20 åriga son igår, helt abrupt, bestämt sig för att " bli analog ". Förstod inte hela omfattningen av det beslutet, att telefonen inte skulle ha någon annan funktion än att ringa med var helt klart.

Till historien hör att sköterskan ifråga har en väl utvecklad känsla för vilka patienter som ska, och inte ska, opereras. Kanske fungerar hennes feeling även här.
Ödmjukt kan man påminna sig vinylskivans seger och -återtåg, och undra vad det egentligen står för.

Willbur Cans ?

Ny profil ?

Har bytt skärmbild på datorn. Det låter inte så revolutionerande.
Men det är det. Kanske.

Den föregående, grå, från norra Etiopien, skaror av arbetare ger sig iväg på en milslång vandring till saltgruvan, där de skall sitta i fyrtio graders värme till sena kvällen, för att sen vandra samma väg tillbaka.
Den nuvarande, färglada, är från Nytorgsgatan - Åsögatan, en ensam cykel med släpkärra står mitt i korsningen i väntan på omgivningens reaktioner, ägaren gör iakttagelser ..

Det handlar om Vill - Bör och Kan .

Simma vackert

Två gånger på samma dag hann jag in precis innan regnet började ösa ner. Manlig intuition tror jag det kallas.

För övrigt denna dag : kan bara konstatera att mitt intresse för elitidrott verkligen är i dalande. Fortsätter titta sporadiskt, men fastnar mest för om någon springer vackert ( Erica Jarder, Tirunesh Dibaba), eller blir riktigt glad (Justin Gatlin). Hysterin kring 100 - metersfinalen och "världens snabbaste man" blev lätt komisk.
Själv klarade jag varvet runt Waxholm på tre timmar, men gladde mig mest åt en skön forsering över Rindö, så att jag slapp vänta på nästa färja.
Krister Henriksson berättade en gång att han simmar regelbundet tillsammans med Susanne Reuter. Och gjorde en anmärkning som fastnade. - Jag simmar inte särskilt fort, men väldigt snyggt.
Det kanske imponerar mer, på kvinnor ?

Trädgårdshuset

Ewa ville köpa nya blommor till balkongen och föräldrarnas grav. Lilla skåpbilen fick göra en lovlig utryckning, till Trädgårdshuset i Skarpnäck. En trevlig bekantskap, befriat från storskalighet och grillstånd. Gjorde mitt bästa för att hjälpa till med blomvalet, men ska erkänna att det fanns annat som stal min uppmärksamhet .. som ledde tankarna till Broby i Skåne ..

Beröm

Södermalmsnytt är min söderkälla, Mitt i Södermalm brukar hamna direkt i pappersinsamlingen. Skulle precis slänga det senaste numret när jag en fick en ingivelse att först bläddra igenom. Det var en bra ingivelse.

Bland nyheterna berättas om forskning från Stanforduniversitetet (rätt långt från Södermalm ..).
De flesta föräldrar med små barn berömmer dem för att vara duktiga, bra eller fina. Barn som istället får beröm för vad de gör, klarar sig bättre i skolan.
Beteendevetare Petra Krantz har också fördjupat sig i ämnet.
Det stora problemet med beröm, anser hon, är att den vuxne tar sig rätten att recensera barnet. - Beröm är en typ av bedömning som skapar oro. Bakom varje beröm lurar ju hotet om kritik när något inte går lika bra. Om man istället för beröm visar sitt intresse för det barnet gör öppnar man dörren till en värld av tankar och känslor.
På Familjeliv.se skriver signaturen Cila att hon och partnern sällan använder ord som duktig eller bra. Istället försöker de visa sin uppskattning genom kroppsspråk och glädje när dottern till exempel dukar av bordet efter middagen. - Om hon hjälper till hemma säger jag tack för att du hjälper mig, jag blir jätteglad, inte tack vad duktig du är.

Att skilja på beröm och uppskattning. Spännande, spännande. En distinktion som har tillämpningar långt utanför barnuppfostringens område. I förhålIandet, på jobbet, och kanske t.o.m på idrottsarenan. I förlängningen, att intressera sig för människan bakom prestationen.

Sneglar upp mot väggen, och det gulnade urklippet från 1998 med Carl Einar Häckner. Och undertexten :

Tiden är osnäll. Den gillar alla som duger. För att duga måste man prestera. Ingen talar om att leva.

Till ända - till bords

Sneglar ner på gatan genom fönstret och känner inte riktigt igen mig. Är det inte ovanligt färgglatt ?
Gissar ( lite senare ) att det rör sig om muslimer på väg mot långbordet på Finlandsfärjan, nu när rhamadan (äntligen) är till ända ?

Imagine

När det känns tungt brukar jag plocka upp den här underbara inspelningen.
Musiker från hela världen spelar ( samtidigt ? ), var och en från sina hemländer, John Lennons Imagine.

Blir lika glad och hoppfull varje gång.

A dream you dream alone is only a dream
A dream you dream together is a reality
John Lennon

För dyrt

Hör på morgonradion att det kommit ett nytt lovande malariavaccin. Dvs bot mot en sjukdom som en miljon människor forfarande dör av varje år. Tidigare försök att få fram vaccin har misslyckats pga resistensutveckling.
Den infektionsläkare som intervjuas, på en knastrig telfonlinje, säger emellertid att det här preparatet sannolikt inte kan komma barnen i Afrika till godo, eftersom det blir för dyrt. - Däremot kan man tänka sig att det ges till andra utsatta grupper, t.ex amerikanska soldater.(!)

För dyrt ? I jämföresle med vad ? Inte militär upprustning i alla fall.

Medan jag skriver det här kommer kollegan in och läser över axeln. Och berättar att vaccinationspersonal i världen blivit måltavlor för terrosrister då det visat sig att amerikanerna kunde spåra bin Ladins barn genom DNA analys från blodprover tagna i samband med vaccinationer.

Ibland är det (extra) svårt att hålla modet uppe.

Abeba Aregawi

DN berättar att Abeba Aregawi tränar i Etiopien för att vinna VM-guld på 1500 meter. Träning på hög höjd höjer blodvärdet, vilket ökar chanserna att vinna.
Abeba är född i Adigrat, som ligger i norra Etiopien precis vid gränsen mot Eritrea. Numera bor hon i Stockholm med sin man, och är svensk medborgare sedan 2012.
Jag läser bara rubriken, det räcker. Men fastnar för bilden, den är så vacker. Och väcker minnen, från 2007.

Abeba har sprungit i hela sitt liv, som alla barn i Etiopien gör. När de springer efter en på vägen tänker man inte så mycket på om någon springer fortare, det spelar ingen roll, bara man kommer fram.
Nu är hon professionell, och jagar tiondelar, blodvärde, pengar och berömmelse. Och tävlar för Sverige. Vinner hon så kommer vi svenskar att vara stolta. Över vad då ?

Nationer, tävling och tiondelar - nej tack !
Mötas över gränserna, på lek - ja tack !


PS Ludmila Engquist. Älskad svenska när hon vann, myglande ryska när hon åkte fast ..

Kongo

Det är så lätt att bara bläddra förbi. Men det gick inte med dagens artikel i Läkartidningen. Om kliniken i östra Kongo, Bukavu, som tar hand om våldtagna kvinnor.

Doktor Mukwege har ställt upp sedan 1999. Efter talet inför FN:s generalförsamling är han ständigt hotad till livet, och tvingas leva på sjukhuset med sin familj. Nobels fredspris är han ointresserad av.
- Min ära är att stå inför dessa kvinnor. Jag kan inte lämna dem.

Ellinor Ädelroth, pensionerad professor i lungmedicin från Umeå, jobbar sedan i höstas heltid på Panzisjukhuset (uppfört av Svenska Läkarmissionen) i Bukavu.

Avstår från kommentarer. Läs hellre :

Läkartidningen