Jouren är snart till ända, ute verkar vintern behålla sitt grepp, här inne sitter jag och minns.
Vi pratar om förnöjsamhet, tacksamhet, minsta bemödande och omtanke. Men i ett sekulariserat västerland som Sverige blir det bara prat. I hinduiska Nepal känns det verkligt.
På 5000 meters höjd är man glad för varje steg.
Men så fort man är nere kommer anspråken löpande.
Luften skall vara lagom tunn ?
Men först måste oljan ta slut ..
3 kommentarer:
Är det inte dags att rycka upp det där som håller dig tillbaka och ta steget? Varför inte flytta till ett land som behöver en skicklig kirurg, och göra den där insatsen för mänskligheten som du helst vill göra. Om "sanningen" finns i den tunna luften i bergen, så är det där du ska vara.
Vi förvirrade västerlänningar i "dalen", som inte burit en mountainbike över Himalaya, fortsätter ändå bara vårt otacksamma leverne och vårt tomma prat om en bättre värld...
Jo !
Vi är många som tycker, drömmer och fortsätter som vanligt...
Skicka en kommentar