Ekvationen

Försöker leva mig in i att jag är någon av männen i båten ovan. Med en sak i huvudet, nämligen att komma i land, och att överleva.

Själv är jag inte alls hotad till livet, utan sitter här på Valborg och känner efter, och längtar efter att livet skall ha en lika självklar mening som för båtflyktingarna.

Någon dag skall jag få den här ekvationen att gå ut. Så att att min (bortskämda) tillvaro tillsammans med min medkänsla = andras tillvaro och andras vädjan. Dvs, till var och en efter behov, från var och efter förmåga.

Om det  tillämpas på Nepal skulle det bli en mäktig transferering ...

Valborg

Hörde en läkare från Katmandu i radion. We don´t need people coming here, we need material supply. Kort sagt, it´s not about you.
Istället för att drömma om en hjälteinsats, fram med plånboken.

Sett på stan idag

Gå sönder

Det var nog inte riktigt meningen. Men när vi såg utmärkta Välkommen till prekariatet på Stadsteatern i kväll blev jag mest tagen av bakgrundssångerskan. Jaqueline Ronneklew. Den där spruckna rösten som hela tiden höll på att gå sönder illustrerade verkligen vad pjäsen handlade om.
Spotify

Duger ?

Duger

I Nepal har de jag känner kommit till rätta.

Vid liv, och kanske med tak över huvudet.

Min segelbåt har bara ligghöjd. Det duger gott.

Skilda världar

I lördags var vi några utvalda medlemmar i båtklubben som var kallade till arbete. För mig var det första gången och jag skall erkänna att det tog emot på morgonen. Y-bommarna på samtliga bryggor skulle justeras, beroende på nytillkomna och avhoppade medlemmar med nya båtar i nya storlekar. Vi skruvade, mätte, bankade, drog och svor, någon riktigt tydlig arbetsfördelning blev det aldrig. Men trevligt hade vi, åkte därifrån med en leende på läpparna.

I bakgrunden ovan syns Milo Dahlmanns  Artemesia II. Med den har hon seglat till Antarktis, delvis själv. En vacker bild av skilda världar. Gemenskap och Ensamhet.

Ett enkelt val ?

Milo D.
SHARE

Not about you

Läser en artikel om hjälpbehov, och behov av att hjälpa.

Remember that it is not about you. It is not about your love for the country and its people. Your feelings of guilt and helplessness may be difficult to deal with, but you may not be what is needed right now. 

Oro

När bilderna på de bekanta kvarteren i Katmandu dyker upp blir det en stark påminnelse om att livet är ett lotteri. Att ha turen att inte vara på fel plats vid fel tidpunkt.
Oron tilltar för de nepalesiska cykelkompisar som fortfarande inte hört av sig.
Det måste var mänskligt att bry sig mer om de man känner ..

Mänskliga rättigheter ,,

YES !

Ingen text, inga ledtrådar, bara bild.

YES !

Som vanligt

I helgen bröt jag fingret, slant på stegen ner från båten, inte värre än att jag kunnat jobba som vanligt.
På Medelhavet kastas små barn över bord när smugglarna får panik, tusentals människor begravs levande, för de som överlever blir livet aldrig mer som vanligt.
Har svårt, särskilt när våren, värmen och ljuset kommer, att förhålla mig mig till de här kontrasterna.

Gud förbjude den som talar om massinvandring.

Bedömd

Mötte en kirurg som tidigare jobbat på vår klinik. Nu hade hon varit på besök för att träffa sin forskningshandledare. Frågade förstås hur det gick. - Jag är så himla trött på att bli bedömd, blev svaret.

Målargrejerna åker fram nästan varje kväll numera. Det är kravlös hobby, ändå kommer jag på mig själv med att undra vad andra ska tycka.

Kollegan har köpt cykel och är själaglad för sitt nya motionsredskap. Han talar redan om snitt-tider och max-hastigheter.

Everything that can be counted does not necessarily count.
Everything that counts cannot not necessarily be counted.

Solidaritet

Fyra rsöter om Solidaritet, i P1, från Dramaten.
Där Lasse tror gott, Sigrid vill väl, och Mustafa och Mireya ställer krav.

P1

Det sista matriarkatet

Såg en dokumentär om mosuafolket i sydvästra Kina.
Annorlunda, minst sagt. Upplagt för missförstånd.
Påminner om bonobon.

Kan ses till den 8 maj.

Dubbel natur
Make love not war

Utan titel

Lydnad

Lena Andersson är kritisk (DN) till Roland Paulsens kritik av arbetsamhället. Hon menar att alternativet till lönerarbete skulle innebära mer slaveri, mer lydnad.
Ja, den slutsatsen kanske man drar när lydnad fått råda tillräckligt länge.


Lena Andersson
Roland Paulsen

1996 ..

Oro

1996

Var på Liljevalchs. Vaktmästaren frågade om jag var konstnär eller kund. Började rabbla något osammanhängande om före detta ambitioner, som han lyckligtvis inte verkade höra, sedan fick jag ut min inköpta (!)  Max - gör din plikt - Johansson - konsumera - Ström ( f 1996 !) från Vårsalongen.

På hemväg fick Bukowski ett besök. Det var sig likt, samma konstnärer, nästan samma tavlor, troligen samma spekulanter, som allvarsamt gick runt med katalog och penna. Jag brukar falla för Ragnar Sandberg, Carl Kylberg och Sigrid Hjertén. Den här gången blev favoriten en färgglad bild av Ivan Ivarsson (1900 - 1939). Våldsamt driv, total balans, inte ett drag i onödan, och på något vis spännande - vad finns där under vegetationen ?

The day when my life is in balance 

I will open my OBAN, 

distilled 1996.

But not before.

Hammarby backe

Rädd

Så är hela den lilla familjen åter samlad på hemmaplan. Det känns bra.
Det sker säkert inte fler olyckor idag än igår, men på något sätt tar de större plats i medvetandet, rädslan får större utrymme, tillförsikten minskar. Att inte få svar på mobilen skapar omedelbar oro, förr var "inga nyheter goda nyheter".
Sen kommer den där trista misstanken ; det är någon som tjänar på att vi går omkring och är rädda.

Hagainitiativet, igen

Tar fram Haga-initiativet igen. Företag för aktivt klimatansvar.
Kanske var jag för nedlåtande i förra inlägget, och utgick ifrån att näringslivets intresse för miljön enbart handlar om goodwill och lönsamhet. Det är förstås en nidbild, till syvende och sidst är vi alla människor som måste leva på jordens villkor. Att reflexmässigt vara kritisk beroende på avsändaren är en rätt trist attityd. Låt alla komma till tals, och bedöm innehållet, snarare än personen. Engagemanget hos de här gruppen företagare verkar äkta.

Skrivelsen innehåller några punkter jag fastande särskilt för.

Stora skador uppträder redan under en temperaturhöjning under 2 grader.
2 grader bör ses som ett tak och inte som ett mål.
RCP2.6 enligt IPCC - ett scenario med uppvärmning under 2 grader, där koldioxidutsläppen kulminerar 2020 och blir negativa 2100
Större delen av ansvaret för minskade utsläpp ligger på rika industriländer.
Nya klimatmål måste innebära bindande tak för utsläpp, något som redan finns i Storbritannien.
Skatteväxling, så att miljöpåverkan beskattas hårdare och arbete lägre.
Stora offentliga investeringar på infrasystem, framförallt transporter.

Skam

Det är en fröjd att se hur väl omhändertagen
Safiren blir av de nya ägarna.
Min stackars Soling kanske blir avundsjuk.

- Varför bryr du dig inte lika mycket om mig ?
- Men du har inte klagat förr om åren. Trodde vi var överens.
- Det är bara som du tror.
- Jasså ..
- Hur tror du t.ex det känns med kvarglömd kexchoklad i sittbrunnen ?
- Inget vidare förstås ..
- Och den trasiga fören, den kommer att ruttna om du inte lagar.
- Jag lovar att bättra mig.
- Det hoppas jag verkligen, annars får du skämmas.
- Det vill jag inte.
- Tänkte väl det.

Hammarby sjöstad, igår.

Avundsjuka ? Eller berättigad kritik ?

PS

Inlägget Tipping Point från igår är omskrivet, med delvis annan innebörd.

I ögonvrån ..

Hornsgatan

Mc Donalds

Tipping point

Läste i ETC att Jonas Sjöstedt gillar näringslivets klimatinitiativ.

Hagainitiativet föreslår att klimatpolitiken riktas in mot utsläpp nära noll i Sverige 2030 (!)

Poängen i skrivelsen är att det affärsmässigt lönar sig att ta klimathotet på allvar. Den som inte gör det riskerar att stå med skammen, och varor och tjänster som inte längre efterfrågas.

För att ändra sitt beteende behövs motivation och belöning. Att ha en uppfattning som delas av flertalet kan utgöra ett starkt motiv. När den allmänna uppfattningen är att fossila bränslen bör fasas ut så fort  som möjligt blir det mycket lättare att bära uppoffringarna, t.ex att inte kunna flyga och resa som förr.

It´s about the tipping point. Om  tillräckligt många tycker att det är pinsamt att röka - eller köra bil - eller flyga - eller något annat - då tycker jag med största sannolikhet likadant. Om tillräckligt många har mobiltelefon så har jag till slut också en, även om jag inte tycker att livet blir så mycket bättre för det.

Och när tillräckligt många tycker att vi har en " massinvandring " i Sverige så tycker jag till slut detsamma ?

Det är bara döda fiskar som flyter med strömmen heter det.
Ibland kommer det något gott ut av längtan efter gemenskap, ibland inte. Svårt.


Hagainitiativet

Om

Blir ledsen när jag läser den här negativa recensionen av filmen Svenskjävlar.
Blir inte klok på om det handlar om tycke och smak, vilket inte är mycket att orda om. Eller om det handlar om att jag missat något väsentligt om verkligheten, om det är så att jag bara gillar politiskt korrekta klichéer ? Om det är så, så är det sorgligt.

SHARE

Med jämna mellanrum ser jag om filmen Into the wild. Har så lätt för att identifiera mig med den unge mannen som flyr förväntningar och konventioner, och drömmer om ett liv på naturens villkor.

Men ensam där ute i Alaska kommer insikten, tyvärr för sent, vilket han ristar ner med stora bokstäver i sin anteckningsbok : HAPPINESS IS ONLY REAL WHEN SHARED.

På jobbet går jag på räls och har få valmöjligheter, men också många att prata med.

Efter jobbet har jag obegränsade valmöjligheter, i ensamhet.

Hellre ofria tillsammans

än fri och ensam ?

Bianca

De flesta brottas med den mörka årstiden, min egen utmaning är våren. Men den här gången ska jag ta tjuren vid hornen innan hen fått in någon riktig stöt.
Så vad passar bättre en ledig eftermiddag än feel-good-film på Victoria ? Ända felet är om det inte mörknat när man kommer ut ..

Hur som , SVENSKJÄVEL med Bianca Kronlöf har det mesta.
Se den !

20 april 19.30

P1

Val

först strävar man uppåt
utan hänsyn till andra

väl uppe slår man sig till ro

för att sen börja undra 
eller inte

hur det går för andra



Valet står mellan att var och en är sin egen lyckas smed
eller en för alla, alla för en.

Ömsom man, ömsom kvinna

Hökens gata

Ömsom regn, ömsom sol

Hökens gata 

Tidens melodi

Varje kvadratmeter kostar 100.000 kronor i Stockholm. 30 kvadratmeter blir hisnande 3 miljoner. För samma summa får man en mindre herrgård på landet.

Vad får man för pengarna i stan ? Ett större utbud av det mesta, som jobb, varor, tjänster, kontakter, skolor, sjukvård, allt. Men också av oro, stress och förväntningar.
Till saken hör att man kan låna till större delen av den hisnande summan. Vilket ökar oron, eftersom marknaden kan falla, och lånen bli högre än värdet.

Mindre lån, mindre konsumtion och mer sparande är som OO redan konstaterat inte tidens melodi.
Men det kanske kan bli ?

?

har svårt att somna,
ljuset är för starkt,
vad är det som lyser,
där ute på gården
denna jour-natt
?

varför är det så viktigt att flaggan skall synas
hela natten
det finns ju så mycket annat som kan belysas
hela natten
?

skulle önska att den där flaggan
väckte lusten att kämpa
för något bättre

men det gör den inte

Avlopp

Vad som är konst är en återkommande
fråga.
Det här avloppsröret
i kulverten under Ersta sjukhus
gör anspråk på
att vara
det.

Sprickor

I kulverten under Ersta sjukhus finns det sprickor i väggen. Somliga mer levande än andra.
Just den här har många ögon.

Forskning

Vem blev jag, vad gjorde jag av mitt liv ?
Tanken slog mig när jag igår såg att forskningsavdelningen hängt upp en artikel jag skrev för Cyklopedin tillsammans med klinikens vetenskapliga publikationer. Lite plåster på såren för den som inte haft tålamod/förmåga att forska ?
Tog inte illa upp, snarare tvärtom. Som ett erkännande, att det finns olika sätt att utforska livet.