I slutet av sitt nyårstal 1994 säger Francois Mitterrand en mening som tydligen förbryllat eftervärlden. Je crois aux forces de l´esprit, et je vous ne quitterai pas. ( Jag tror på andens kraft, och jag kommer inte att lämna er). På Google ger meningen över fyra miljoner träffar, enligt Antoine Laurain, författare till underbara Le Chapeau de Mitterand (Presidentens hatt).
Talet är, så gott jag förstår, ett försök att inge hopp om möjligheterna att överbrygga motsättningen mellan franska revolutionens nyckelord. Frihet å ena sidan, och jämlikhet/broderskap å andra. Motsättningen gör sig gällande varje dag, i stort och i smått. I framgång känner jag mig oberoende, i motgång söker jag gemenskap, i vissa tider betonas och saliggörs friheten, i andra broderskapet. Mitterand hoppades att det utvidgade europeiska projektet skulle lösa motsättningen.
Så blev det inte.
Motsättningen kan nog bara lösas om vi till fullo vill leva upp till Den Gyllene Regeln, som på olika sätt uttrycks i alla religioner. Gör mot andra vad du vill att de ska göra mot dig. Om det verkligen är vad vi vill, då skulle hela konkurrenssamhället störta samman, och julhandeln skulle upphöra, eftersom jag inte skulle kunna leva en enda dag till i vetskap om att människor bara en bit bort saknar mat för dagen. Med vårt nuvarande sätt att tänka skulle det vara att offra vår erövrade frihet, med ett annat sätt att tänka vore det höjden av frigörelse.
GOTT NYTT ÅR
med hopp om nya försök
att trotsa galenskapen.
vill man så kan man,
kan man så måste man
Den Gyllene Regeln
PS
Att sätta namn på galenskapen (Monbiot, Guardian)
