Välmående är inte så lätt att förstå sig på. Kan bara konstatera att varje gång jag sätter min fot i den lilla staden med det lilla sjukhuset så återvänder livsandarna. Det svåra blir enkelt.
I den stora staden är potatisen satt, i all hast, inte illa.
Nu åker vi till värmen en vecka.
Sen vet man inte.
1 kommentar:
Landsbygden är för själen...
Skicka en kommentar