Har trampat i lera, men av lukten att döma även i en hundlort. Skakar av det värsta, spolar under kran, skrubbar med en squashsvamp, luktar lika illa. Mer vatten, varmare vatten, ingen skillnad.
Inte konstigt, lorten har letat sig in i millimetertunna springor i sulan. Kniv, lite i taget, ger upp.
Blir påmind om rastlösheten, min rastlöshet, att allting skall gå att fixa direkt, tålamodet brister så lätt. Känns onödigt, egentligen är jag bra på tålamod.
Nu står skorna i hallen och luktar av sig.
Det blir bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar