Insändare till ETC:
Sväljer och sväljer, men får inte ner tuggan, den fastnar redan i svalget. Jag som trodde den skulle vara välsmakande. Och nyttig.
Manskatt är en kollektiv bestraffning, dvs alla män straffas även om bara några få är aktiva förövare. Skälet att straffa även de som inte utövar våld mot kvinnor skulle vara att passiviteten, att inte aktivt försöka förhindra att andra män utövar våld, är oacceptabel. Samtidigt har man därmed sagt att jag, i egenskap av icke våldsutövande man, har större ansvar för detta än en icke våldsutövande kvinna.
I andra sammanhang brukar vi framhålla att man inte dömer någon efter kön, hudfärg eller sexuell läggning. Manskatt skulle innebära ett undantag från den principen.
Hur skyldig känner jag mig, som vit, icke våldsutövande man ? Har jag ett sätt och en attityd som i det tysta sanktionerar mäns fysiska makt över kvinnor. Det känns inte så.
Vad kan man kräva av enskilda individer i kampen mot uppenbara orättfärdigheter ? Mäns våld mot kvinnor är en del av mäns makt över kvinnor, som i sin tur är en del av all otillbörlig maktutövning. Om alla män kan straffas för sin passivitet, så borde alla människor i förlängningen kunna straffas för att de inte aktivt ser till att utplåna all världens orättvisor. Personligen känner jag mig mycket mer skyldig till exploatering av fattiga länder med rika naturtillgångar än jag gör till våld mot kvinnor. Och skulle ha lättare att få ner en tugga som helt sonika förbjöd min nuvarande livsstil. Det skulle faktiskt smaka mumma.
1 kommentar:
Hur dumt är inte förslaget med mansskatt. Mest korkade jag hört i år.
Och förra året med...
Skicka en kommentar