Klimatkompensation. Det låter lite suspekt. Man köper sig fri, och dövar sitt samvete. Som bikt, eller avlatsbrev.
Har under den gångna vecka korresponderat med Johan Ehrenberg om det här. Riktigt klok blir jag inte, det är mycket siffror, beräkningar och osäkerheter att ta hänsyn till. Min personliga utgångspunkt är att jag (så gärna) vill resa, men ändå kunna känna att jag lever hållbart.
Enklast, om man vill vara hållbar, är förstås att leva "etiopiskt", med ett årligt utsläpp på 0,1 ton per år. Men då blir det inga flygresor.
1. I det långa/korta loppet kommer/måste fossila bränslen att fasas ut.
2. Fossila bränslen måste ersättas med alternativ.
3. Lägre anspråk, större förnöjsamhet, minskar energibehovet.
4. Alla har ett ansvar för att leva hållbart.
5. Ingen har rätt att leva ohållbart.
Om jag för varje resa, med X ton utsläpp av koldioxid, investerar i Y antal solceller, som i Z antal år minskar behovet av fossila bränslen motsvarande X ton utsläpp av koldioxid , har jag då levt upp till kraven man kan ställa på en hållbar medborgare ? ( Om man utgår ifrån att pengarna jag investerar inte hamnar i fel ficka ..)
Johan har räknat, och jag anpassar mig. 3000 kronor per resa (med nuvarande pris för en solcell).
Kommande vecka upprättar vi ett kontrakt.
Modern form av bikt ?
Den rike har ett val, som den fattige slipper.
5 kommentarer:
Det finns ju en annan variabel med i detta. Om man vill resa mycket så kostar det mycket pengar, alltså måste man öka sin egen tillväxt för att kunna ta sig till andra sidan klotet.
Man skulle ju kunna tänka så här: Om man reser längre tid och kanske bara vart tredje år, så kan man arbeta mindre och ändå tjäna ihop pengarna för resan. Då närmar man sig ett etiopiska utsläpp på mer än ett sätt.
Problemet med solceller är ju att de egentligen bara fyller gapet som den ökade energikonsumtionen bidrar till och ett faktiskt utsläpp är ett faktiskt utsläpp...
(Man måste ju tjäna ihop pengarna till solcellen med)
Olof,
Tack för att du opponerar, det här känns verkligen inte självklart. Det långsamma resandet, utan flyg, utan bil, är målet. Känns rimligt, all den stund man inte lever upp till den ambitionen, att flygandet kompenseras (eller vad man vill kalla det) på något sätt.
Det ät naturligtvis inte heller självklart att "resa" behöver betyda förflyttning. Och omvänt, man kan resa jorden runt utan att ha upplevt någonting .
Det tuffa budskapet är förstås : du får avstå från långa resor tills du har tid att göra det utan flyg.
Att sen investera i solceller kan ju inte vara fel i sig, står inte i motsättning till att det övergripande målet är att vi BÅDE skall klara oss utan oljan OCH på mindre energi. OMSTÄLLNING kort sagt.
Det som egentligen är det intressanta i ditt blogginlägg, och som egentligen inte bara berör dig, är hur lätt det är att ha en åsikt tills man man måste göra uppoffringar på det som betyder något. Detta är väl kärnan i hela miljöarbetet.
När du löst den här knuten, vilket jag är övertygad om att du gör, så har du kommit längre än de flesta av oss andra.
Dessutom är solceller ALDRIG fel :)
Tack för uppmuntran, det värmer, och hjälper !
Skicka en kommentar