Glädje

Årets sista rader blir ett utdrag ur Patricia Tudor Sandahls bok I tacksamhetens tecken.
Med förhoppningar om ett Gott Nytt Glädjefyllt År !

I Taoismen: en introduktion av Jean C Cooper står det : 
Glädjen är en kraft som skingrar egoismens, fruktans och skilsmässans alla lidanden - allt det som gör människan oförmögen att verka. Den ersätter det med en lustfylld uppskattning av livet. Detta förbinds också med världsalltets lek, med naturens lek som föds ur en överflödande ymnighet och en givmild generositet. Det finns dock ingen nyckfullhet i denna lek. Den är överdådigt kreativ. Den är att ha liv, och liv i överflöd.
Inom Buddhismen finns uttrycket " den grundlösa glädjen", en ren fri glädje som är förankrad djupt inom oss och som kan hållas vid liv oberoende av vad som sker utanför. Glädje, liksom tacksamhet, är en livsinställning, ett lågmält bejakande av livet även då det känns tomt och meningslöst. Detta ja till livet bygger på tron att allt som sker har ett värde fastän man inte alltid ser det under tiden. Allt som händer kan användas för att främja livet på ett eller annat sätt. Lycka är att få det man vill ha här i livet, glädje är att vilja ha det man får, har någon sagt. 
" All den glädje som finns i världen har uppstått genom att människor önskar att andra skall bli lyckliga, allt det elände som finns i världen har uppstått genom att människor själva har velat ha njutning på bekostnad av andra " skrev Shantideva på 700 talet.

Med glädje och tacksamhet minns jag dagarna på handkirurgens vårdavdelning. Känslan att sätta värde på det man annars bara tar för givet. Den sköna sängen, den varma filten .. Att i ett utsatt läge få uppleva det som betyder mest. Omtanke och medkänsla. Att trots oron känna tillit.