Försöker plocka upp det som gladde med Belinda Olssons program 2.
Den trygga pappan på dagis som inte riktigt förstod frågan om hans kuvade manlighet.
Den kvinnliga brandsoldaten som insåg att vi har en lång väg att gå, som klargjorde så tydligt det går att kraven inte skulle sänkas för att släppa in kvinnor.
Kort sagt, goda föredömen.
Annars var det mest självupptaget och konfliktsökande, men det är redan glömt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Han som räknat på att om 12 år skulle 60% av förmögenheten tillhöra kvinnor.
Hon som hade devisen att män var ett biolgiskt fel i sin teaterpjäs, men inte ville ligga med dem som inte var sådana.
Brandsoldaten är en av dem man inte ska "klappa på huvudet".
Man ägnar över 75% av sin vakna tid att söka bekräftelse på det man redan tror på...
Undrar också varför feminismen ofta går under beteckningen "kampen" och inte "utvecklingen"????
Om man verkligen tror på jämställdhet, att ingen skall dömas efter hud och kön, så gäller det förstås även när män drabbas av könsmakt. Det finns tecken som tyder på det, och man blir knappast trovärdig om man avfärdar det bara för att kvinnor idag drabbas mer.
Intervjun med Andrews tyckte tyckte jag var missvisande, Har sett SCUM-manifestet. En stark upplevelse där man fick känna på att vara underkastad och förnedrad.
Precis som mycket annat ,som många verkar störa sig på, tycker jag man utvecklas och kommer vidare i det här svåra arbetet genom att utsätta sig för det som gränsar till experiment o konst.
För svårt är det, när all uppfostran går ut på att få in oss i könsstereotyper. Ditt exempel från arbetet är bara ett exempel.
Förstår inte riktigt vad du menar med brandsoldaten. Ingen klapp på huvudet, jag gillade hennes attityd, hon gjorde ett väldigt jämställt intryck.
Ja, du har rätt. Man borde istället ägna 75 % åt att ifrågasätta sina egna ståndpunkter. Och kanske också fråga sig varifrån dom kommer. Bra med konkreta exempel, det hjälper till att förstå andra.
När folk kommer ut som det ena eller det andra, t.ex Per Ström, så finns det säkert massor av starka upplevelser bakom som man inte hör om.
Ja, det vore säkert mycket bättre om man lägger band på konfrontationen, och istället talar om utveckling, allra helst som det handlar om något alla kan tjäna på.
Vad säger vi om Gudrun Schyman ??
BO var inte objektiv när det gäller brandman. Det satt en & påstog att det tar 2 min för en han att btyta upp en dörr & 10 min för en hon. Då skulle BO naturligtvis bett Carolina Ek att bryta upp en dörr.
Om det som han som påstog det stämmer så är det allvarligt med 8 min skillnad. Det hinner hända mycket på 8 min när skarpt läge gäller.
/ Realist
Rättelse : Edwards, inte Andrews.
Realist,
Hennes metod är inte objektivitet, utan subjektivitet. En återkommande fras är att den eller den har övertygat henne om det ena eller andra. Men absolut, det hade varit bättre om hon fått bryta upp dörr än jämföra sig med den otränade BO.
Inget fel i subjektiva sanningar, så länge man inte drar långtgående generella slutsatser. Ett fel som vi väl alla begår hela tiden (som Olof är inne på). Skillnaden är att vi sitter på våra kamrar, BO har en miljonpublik.
Skicka en kommentar