Varning för invandring (5)

De flesta, inklusive "Johan", som menar att invandringen är farlig och skadlig för Sverige hänvisar konsekvent till Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport "Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet" (Rapport 2005:17).
BRÅ är en statlig förvaltningsmyndighet som lyder under justitiedepartementet och har till uppgift att bidra till kunskapsutvecklingen inom det kriminalpolitiska området och främja brottsförebyggande arbete.
Här följer några citat ur rapporten.

Den brottsperiod som beslyses är är femårsperioden 1997 - 2001.


Det är 2,5 gånger så vanligt att utrikes födda är registrerade som misstänkta för brott jämfört med svenskfödda personer med båda föräldrarna födda i Sverige.


Man kan samtidigt konstatera att de utrikes föddas övervikt att vara registrerade för vissa brott är högre än andra. Det är till exempel fyra gånger vanligare att utrikes födda är är misstänkta för dödligt våld och rån jämfört med personer av svenska föräldrar.


Det innebär att att 0,03 procent av dem som är födda utomlands var misstänkta för dödligt våld under perioden och att 0,35 procent var misstänkta för rån.


Om man jämför med vad som framkom i BRÅ:s förra rapport är bilden relativt oförändrad.


De som invandrat i unga år, dvs före skolstart, är i relativt liten utsträckning registrerade som misstänkta för brott.


Invandrares risk att vara registrerade för brott har inte förändrats på något markant sätt sedan BRÅ:s förra studie som avsåg förhållandena under slutet av 1980-talet. Det innebär :
- De allra flesta invandrare är inte registrerade för brott, vare sig i den förra studien eller i den nya.
- Överrisken att vara registrerad för brott har ökat i i gruppen utrikes födda men är i princip oförändrad  bland dem som är födda i Sverige av en eller två utrikes födda föräldrar.


Att bilden när det gäller invandrares registrerade brottslighet har förändrats så lite kan tyckas anmärkningsvärt med hänsyn till de förändringar som skedde i samhället under 1990-talet. Dels kom nya stora flyktinggrupper till Sverige, dels försvårades situationen på arbetsmarknaden, vilket i hög grad drabbade invandrarna. 


Även Hofers, Sarneckis och Tams studie från 1997 visade således att invandrares överrisk för lagföring hade varit relativt konstant sedan 1970-talet. Även de finner skäl att lyfta fram det faktum att utvecklingen varit så stabil, detta trots att skälen för invandringen förändrats - från arbetskraftsinvandring till anhörig- och flyktinginvandring - och trots att invandraran kommer från alltmer avlägsna länder.


Är de observerade riskerna höga?
Är den överrisk på 2,5 som utrikes födda har att betrakta som hög eller låg ? För att bedöma det kan det vara av värde att att veta hur stora skillnader det är i brottsfrekvens mellan andra grupper i samhället. 
Det är 3,5 gånger vanligare att män är misstänkta för brott än kvinnor. Därutöver finns det en rad sociala faktorer som påverkar risken att vara registrerad för brott som är mycket starkare än risken för de utrikes födda. Följande exempel kan ges:
- personer vars familj har haft/ ej haft socialbidrag: öakd risk 6,1 gånger
- personer med endast förgymnasial utbildning/ eftergymansial utbildning 3 år eller mer: 5,7
- personer med förvävsinkomst på mindre än 1 basbelopp/personer med förvärvsinkomst på 9 basbelopp eller mer: 5,3


En typ av brott som är föremål för stor uppmärksamhet i den allmänna debatten idag är sexualbrotten. Det finns skäl att här lyfta fram att att andelen av de utrikes födda, som är misstänkta för sexualbrott under perioden är mindre än 0,5 procent och andelen som är misstänkt för våldtäkt och försök till våldtäkt är mindre än 0,3 procent.


Det är fyra gånger vanligare att utrikesfödda är misstänkta för dödligt våld än svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Vad betyder det när det gäller faktiskt antal brott ? För att ge en tydligare bild av det har BRÅ bett Mikael Rying vid Stocksholspolisen att göra en närmare genomgång av de personer som rättsväsendet konstaterat vara skyldiga till dödligt våld under den registrerade femårsperioden. Genomgången visar att 380 personer hade konstaterats skyldiga till dödligt våld under perioden 1997-2001. Av dessa var 123 personer utrikesfödda, dvs i genomsnitt 25 personer per år.. Om man bryter ner materialet i på ursprungsområden har i genomsnitt 2 personer från Afrika konstaterats skyldiga till dödligt våld per år (totalt 11) och 2 personer från mellan och sydamerika (totalt 10). Det land som, utöver Sverige, flest personer kom från var Finland med 5 personer per år (totalt 26).


Hur skall då den ökade risk förstås ?
BRÅ:s bedömning utifrån nuvarande kunskapsläge är att selektion vid polisanmälan och selektion i polisens spaningsarbete kan förklara en viss del av de överrisker att registeras för brott som redovisas.


Faktorer som kan bidra till att invandrare oftare begår brott:
- Det är svårt att bryta upp från hemlandet och bosätta sig i ett nytt land.
- Sociala faktorer som generellt ökar ökar risken för brott är vanligare bland invandrare.
- Det mottagande som invandrar får i Sverige har brister.


Den tredje förklaringen, som är starkt kopplad till de två tidigare, är att mottagandet av invandrarna inte överbryggar deras svårigheter, så som det borde. Utbredda fördomar om invandrargrupper bidrar enligt flera forskare till att myndigheter och olika institutioner utsätter invandrargrupper för en strukturell negativ särbehandling (Delos Reyes och Winborg, 2002; Kamali,  2005).
Fördomar kan också vara bidragande förklaring till en allt starkare etnisk boendesegregation. Denna segregation riskerar att öka en vi-och dom-syn, som försvårar invandrarans möjligheter att integreras och känna sig solidariska med det svenska samhället.


Hur skärrad har man anledning att bli ?