Paternalism

Festligt sammanträffande, att filosofiska rummet idag handlade om gårdagens ämne, beslutsfattande.

Tänka, snabb och långsamt avslutas med några sidor om hur man, utan att inskränka otillbörligt på vår frihet, kan hjälpa oss att fatta bättre beslut. Kahneman hänvisar till boken Nudge (Knuff) , skriven av Richard Thaler och Cass Sunstein (2008), som fått stor betydelse, bl.a i Storbritannien, Korea och i Obama-kretsar. Den förordar s.k libertiansk paternalism, där man genom att ta hänsyn till och uttnyttja modern kunskap om vårt beslutsfattande, t.ex inramningens betydelse, kan "knuffa" besluten i en viss riktning. Utfallet blir t.ex helt olika om man utgår ifrån att organdonation är det naturliga valet medan ett nej kräver ett aktivt ställningstagande, jämfört med det omvända.
Den skeptiske kanske liknar detta vid manipulation, den entusiastiske vid god vägledning.

Idag låter vi oss luras av reklam, struntar i effekterna av överkonsumtion, och kallar det för "valfrihet". Vore det så fel med en "knuff" i en annan riktning ? Det är säkert det vi vill, egentligen.
Men hittills har det varit något fel på "inramningen" ?