05.30
Individens rättigheter, ansvar, skyldigheter och möjligheter har varit på tapeten sista tiden, även medborgarlön dök upp i en kommentar.
Jag blir varm inombords av att läsa Lennart Fernströms inlägg i en diskussion om just medborgarlön (SvD). En ny värld öppnar sig, så annorlunda från dagens. Byggd på människans goda sidor, inte på lättja, girighet och konkurrens, utan på viljan att vara aktiv, delta och bidra.
Igår kväll såg jag solnedgången från Hammarbybacken, och kände vemod. Idag har hon letat sig upp igen, och det känns mycket lättare. Cyklingen kommer att gå som en dans, och patienterna på mottagningen kommer att få möta en snäll doktor ...
21 kommentarer:
!!
Själv blir jag kall inombords vid tanken på medborgarlön. Jag vill individ och samhälle för väl :-) för att vilja se oss gå den vägen, kantad av misär på flertalet vis.
"En ny värld öppnar sig, så annorlunda från dagens. Byggd på människans goda sidor, inte på lättja, girighet och konkurrens, utan på viljan att vara aktiv, delta och bidra." Själv vill jag att vi väljer en väg byggd på insikten att människan har alla de där sidorna. Vi kan inte förenklas i antingen eller när vi är både ock. Och själv blir jag inte varm, utan het, inombords vid tanken på arbetstidsförkortning. Varför bara dela på pengar istället för på både tid och pengar. För mig är arbetstidsförkortningsfrågan den givna vägen till ett lyckligare, godare, jämlikare, långsammare och mer harmoniskt samhälle. Ser den närmast som nyckeln till "allt gott".
AK
AK,
Berätta mer vad det är som skrämmer med medborgarlön.
Jag ser en grundtrygghet som frigör människor. Du ser något annat. Är det egentligen väsensskilt från kortare arbetstid ?
http://ericsecher.blogspot.se/2011/02/medborgarlon.html
http://ericsecher.blogspot.se/2011/02/medborgarlon-och-fangarnas-dilemma.html
http://ericsecher.blogspot.se/2011/08/lon-pa-tapeten.html
Tja, bortsett från negativa sociala, psykologiska, moraliska och ekonomiska följder ser jag inga som helst problem med medborgarlön. :-)
Jo, många som är anhängare av arbetstidsförkortning verkar vara det även av medborgarlön, och just det brukar förvåna mig, att man inte ser den stora skillnaden. I det ena fallet "ska alla med" i det andra är det okej att både "snylta" på andra och att leva i ekonomisk misär (en medborgarlön som skulle funka samhällsekonomiskt skulle bli så låg att vi kan glömma dagens humana existensminimum). Vi skulle helt enkelt få klassklyftor utan like. Och medborgarlön skulle finansieras genom att skrota system som idag hjälper människor ut i arbetslivet som annars inte skulle kunna hävda sig "på egen hand" på arbetsmarknaden. De människorna skulle stå utelämnade till en låg medborgarlön/rännsten. Tror att vi helt enkelt skulle klyva samhället samtidigt som spänningarna skulle öka från båda håll. De "starka" får jobben och pengarna - samtidigt som de skulle se ner på dem med ML: "varför ska jag försörja folk som vill gå hemma och lata sig", i dagens system är inte den synen förhärskande eftersom vi är "trygga" med motprestationskravet. Den "andra sidan", de som lever på ML, kommer som sagt dels att utgöras av människor som inte har något annat val = inhumant plus att det skulle skapa spänningar även från dem av den anledningen. Och dels av människor som skulle tycka att det är bekvämt att någon annan betalar. Men hur kan det vara okej? Att skapa ett system där jag dag efter dag kan sätta mig vid ditt bord utan minsta överenskommelse om att jag ibland tar disken? Och inte minst - alla människor är definitivt inte kreativa och drivna, att t ex delta eller bidra i den ideella sektorn. Många skulle istället "sunka ihop" fullständigt. Och vad innebär ett arbete och egen försörjning på ett psykologiskt plan för många människor? Listan och dess väv av problematik kan göras lång. Jag har nog på tok för mycket erfarenhet av "utanförskap"/människans komplexitet för att se det fantastiska med medborgarlön. Jag är född i det, uppvuxen i det, bor i det, arbetar med det - är helt enkelt marinerad i det. Så gott som dagligen åker jag känslomässig hiss mellan lyckan av att se människor som kämpar faktiskt lyckas och mellan stationen full av frustration där "glidaren" gärna ser någon annan betala olika typer av notor.
Arbetstidsförkortning däremot skulle helt enkelt hålla samman samhället. Det kräver och det ger. Var och en både måste och får stå på egna ben. Det är en jäkla skillnad mot att skapa ett samhälle där man varken behöver eller kanske får stå på egna ben. I sista fallet får både den högervridna och den vänstervridna delen av mig allergiska utslag så att mätaren går i taket. :-)
AK
AK,
Tar intryck av dina engagerade rader. Men undrar om du inte tar för givet det som inte kan tas för givet.
Enklaste exemplet (som i bästa fall rymmer alla andra) :
Sitter jag vid ditt bord så är det naturliga att jag vill hjälpa till med disken ! Att tro något annat är att sitta fast i vår nuvarande föreställning om den egoistiska människan ?
Igen : Fångarnas dilemma, om konsekvenserna av bristande tillit.
Ditt svar:
"Igen : Fångarnas dilemma, om konsekvenserna av bristande tillit."
Mitt svar:
Igen: Förenkling, förenkling, förenkling... :-) Inte minst förenklingen att bortse från konsekvenserna för "de svaga".
AK
Får en känsla av att vi är "marinerade" i olika bad.
Och utifrån det drar vi (förstås) våra slutsatser. Och gör våra förenklingar ?
Eric, jag håller inte med om att gedigna erfarenheter kan benämnas föreställningar... Snarare är väl det varandras motsatser... Och självklart skulle inte alla vare sig vilja eller välja att hjälpa till med den symboliska disken.... Oavsett marinad måste väl var och en kunna se att mänskligheten vare sig i nutid - eller under historiens gång, med andra system - endast uppvisat kärleksfulla sidor såsom tillit och medkänsla. Det är "allt" jag påstår. Att människan är komplex och har en mångfald av sidor. Och att vi ska ha det i åtanke när vi bygger system. Och framförallt att vi inte ska skapa system som förvärrar för de människor som har det svårast. Den sistnämnda meningens innebörd utgjorde största delen av min kommentar ovan - att värna - ändå drog du slutsatser endast kring den mindre delen av texten och tycks ha landat i tron att jag blir kall inombords av tillit och medkänsla. Hm. Antingen formulerar jag mig väldigt illa eller så har du beröringsskräck vid att problematisera människonaturen. Trots att du benämner bloggen som en ventil i en girig och galen värld. Och det ÄR inga utomjordingar som skapat den. :-) Utan människan. Vad är det som är så läskigt att se kan inte jag låta bli att tänka... Att vara "seende" och att vilja väl krockar ju ingenstans... Det går förstås alldeles utmärkt att sträva efter ljus även om man både ser skuggor och mörker på vägen.
Jag har sedan barnsben nog haft en ganska nördig fixering vid både ansvar och godhet/hjälpsamhet och ofta förundrats över varför människan inte bjuder till mer... Misstänker att du tror att jag är en cynisk typ (hur nu det skulle gå till när jag är kvinna :-)), men jag är nog snarare "naivt passionerat" förtjust i omtanke, givmildhet osv och den där kärleksmuppen i mig blir helt enkelt skogstokig på mänskligheten när den vägrar leva upp till min harmonidyrkan. :-)
AK
Tack att du tar dig tid !
1
Att plocka upp "kall inombords" från det här inlägget och stoppa in i ett helt annat tar jag tillbaks !
Cynisk ? Nej, verkligen inte !
2
Nej, jag har inte "beröringsskräck vid att problematisera människonaturen". Fascination snarast. Men övertygad om att varje människa har en, närmast oändlig, BÅDE ond och god potential. Lydnadsexperiment kan belägga det förra, erfarenheter från t.ex tsunamin det senare.
3
Men det är vid sidan av ämnet för det här inlägget. Din huvudsakliga invändning mot medborgarlön, som jag förstått dig, handlar om den inte värnar om de som har det svårast. Kanske är det mer givande om du bemöter Lennart Fersntröms sakliga inlägg, inte min känsloyttring ? Var går Fersntröm vilse när han argumenterar för att baslön gynnar de svaga ?
1) Tack, det uppskattas.
2) Här är vi helt överens. Men uppfattar dig därför som aningen motsägelsefull. Du säger dig se båda sidor, men drar slutsatser bara utifrån den ena.
3)Det ger jag flera exempel på i min kommentar 6/6.
AK
AK,
2
Vilken ? Vad jag tror är att vi (idag) inte får lika mycket utlopp för de goda som de onda.
3
Tänkte mer konkret. Du talar om att samhället klyvs och spänningarna ökar. Har Fernström räknat fel ?
2) Exempel 1: "Någon kanske blir "kall inombords" om jag tror att samhällen kan byggas på tillit och medkänsla. Men jag tror det." Som replik på att jag skrivit om att vi har både onda och goda sidor, där du väljer att bortse från de mindre smickrande. Exempel 2: "Sitter jag vid ditt bord så är det naturliga att jag vill hjälpa till med disken ! Att tro något annat är att sitta fast i vår nuvarande föreställning om den egoistiska människan ?" Nej, det är att vara medveten om att människan har både ljusa och mörka sidor. Som du i din kommentar här 8/6 skriver att du är.
3) Tycker att jag ger väldigt konkreta exempel på argument mot ML. Fernström visar ingen beräkning i artikeln, han för resonemang. Och även om jag själv är civilekonom och siffernörd, så kan inte alla argument mot medborgarlön mätas i kronor och ören. Hur prissätter vi livskvalitetssänkningen att inte kunna få stöttning till ett arbete istället för att vara utelämnad till medborgarlön? (Som jag skrev ovan.) Hur prissätter vi den enskilda individens ökade psykiska ohälsa som isolering ger? (Som jag också skrev ovan.) Återigen - alla är inte kreativa och drivna!
Jag tror att vi till allra största delen brinner för samma mål. Men vägen dit heter inte medborgarlön, utan arbetstidsförkortning. :-)
AK
AK.
Tror också vi har samma mål.
2
Jag tror som Nina Björk:
" Kapitalismen som praktiserat ekonomiskt system behöver inte UTGÅ från att människan är en individuellt vinstmaximerande varelse. Den GÖR henne sådan.
Att leva i konkurrens föder rädsla. Det föder en känsla av att vara jagad, av ett hela tiden närvarande hot .. En rädd människa är inte människan i sitt blomstrande tillstånd, det är människan i sitt bävande tillstånd .. Att skapa ett socialt och ekonomiskt system som ständigt upprätthåller denna rädsla. Det måste vara vansinne. "
3.
Resonemang, utifrån fakta, och värderingar ? :
" I dag läggs runt 150 miljarder kronor i skatterabatter och bidrag på att skapa jobb och sysselsättningsåtgärder. Jobb som inte skapas utifrån ett behov, utan som politiskt självändamål. Jobb som i många fall kostar staten mer än vad den enskilde får ut. För varje fas3 jobb betalar till exempel staten 60 000 kronor per år till företaget, utöver ersättningen till den enskilde.
Lägg därtill alla pengar som betalas ut till dem som tvingas ställa upp på politikernas krav och anpassa sig till byråkraternas mallar. De som söker jobben som inte finns, ingår i de meningslösa sysselsättningsåtgärderna, de långtidssjuka som gång på gång måste skaffa nytt intyg och söka ny sjukpenning. Och därpå kostnaderna för att upprätthålla detta kontrollsystem.
Är inte det, om något, ett slöseri med skattepengar? Varför inte lägga pengarna på att skapa den trygghet en garanterad basinkomst skulle ge? En trygghet som ger möjlighet att gå ner i tid eller att lämna arbetsgivaren som beter sig illa. En trygghet som kan ge utrymme för den kreativitet som nu låses in av den gällande arbetsmoralismen."
Tydligen finns det andra länder som är lockade av systemet. Andra förutsättningar ?
2) Instämmer. Vi formas förstås av vår omgivning. Olika system som människan skapar triggar och förstärker olika sidor. Men det är inte samma sak som att vissa sidor upphör att finnas till. Men som jag skrev ovan föreställer jag mig att vi med arbetstidsförkortning exempelvis får ett godare samhälle, just för att samhället kommer byta fokus. Det där med konkurrens och rädsla är något jag alltid predikat mig varm om i arbetslivet - hur viktigt det är att se upp med prestige på arbetsplatser om man vill att människa och organisation ska komma till sin rätt. Rädda människor tenderar att kväva sin kreativitet och handlingskraft - för den som inget gör tar färre risker att göra fel.
3) Jo, har läst. Och håller med om en hel del och just därför vill jag se en arbetstidsförkortning. Det jag inte håller med är det som går stick i stäv med vad jag skrivit ovan. :-)
AK
Dags för ett studiebesök i Indien, eller Brasilien ?
Dags för ett studiebesök i Sverige? :-)Kanske på mitt jobb rent av? Där samlas förövrigt hela världen. SOM jag tänkt på dig idag. Har fått på tok för mycket vatten på min "punkt 2-kvarn" denna dag. Människan - en hjälpsam och ogirig varelse? Hm. Som så gärna VILL ta disken. Hm.
Nåväl, sov så gott. :-)
AK
Som jag tänker mig är en lagom nivå ca 8500 kr. Det är inte jättemycket, men heller inte jättelite. De flesta kommer att vilja lönearbeta, åtminstone deltid, för att därmed få råd till lite mer än bara det nödvändigaste. Forskningen ger inte generellt stöd för att folk skulle jobba mindre med basinkomst. Däremot ger åtminstone forskning som utgår från liberal ekonomisk teori stöd för att nivån spelar roll. Se t.ex. denna: http://ideas.repec.org/p/ctl/louvir/1997014.html
Stort tack för den kommentaren !
Har skummat artikeln, skall läsa den noggrannare. Spännande.
Som icke ekonom undrar jag hur långt man kommer med intuition och livserfarenhet ..
Skicka en kommentar