Häll långsamt pappa ..

Owe Wikström skrev 2001 en bok kallad Långsamhetens lov. En vacker titel, som åtminstone för mig har blivit närmast ett begrepp.
Många gånger tänker jag att det faller just mig på läppen, eftersom jag är saktfärdig av naturen. Och i samma andetag, de som trivs med högt tempo har svårare att se tjusningen. Kvar blir ; jag trivs med långsamheten, men ta inte för givet att andra gör det. Eller ?
En alternativ tolkning är att de allra flesta mår bra av att göra saker med eftertanke, men att omgivningen kräver något annat. Och eftersom det värsta som kan hända är att hamna utanför gemenskapen, så gör man så gott man kan för att springa med ?

Hur som helst, igår åt jag Keldas Toscanska tomatsoppa. Det gör jag ganska ofta. Den innehåller lite grönsaksbitar, och varje gång jag häller upp från kastrullen till den djupa tallriken så skvätter det röd soppa över hela bänken. Det var först igår som jag kom på att om man häller riktigt långsamt så skvätter det inte ut någonting. Hur svårt kan det vara ? Det tar ca 15 sekunder längre tid att hälla upp långsamt. Vilken för en "modern" människa kan uppfattas som en lång tid. Men det är det inte !

Den allvarligaste invändingen mot uppskruvat tempot kanske är hindret det lägger för klarsyn, överblick och kritiskt tänkande. Men det kanske är precis det som är meningen ?

Svårt att inte få Roland Paulsen i tankarna. Mer svidande än så här kan kritken mot "arbetssamhället" inte bli.