Debatt

De flesta debatter är antingen svåra eller meningslösa att följa. Svåra för att man inte hänger med i svängarna. Och meningslösa för att debattanterna inte lyssnar, inte har någon ärlig avsikt att förstå varandras ståndpunkter.

Quickfallet är svårt, men grundfrågan är enkel och begriplig.
Tog starkt intryck av Marcej Zarembas inlägg för en tid sedan i DN.
Idag har Göran Lambertz svarat. Och han gör det på ett sätt som gör att man tror på debatt. Han lyssnar. Och instämmer helt i Zarembas principiella invändning om risken för bristande ansvar hos domarna. Men menar att det saknas grund för misstankarna att detta fällde utslaget i just rättegångarna mot Tomas Quick. Och avslutar:
Var har man gjort av sin slutledningsförmåga ? Det avgörande för bedömningen av den tilltalades skuld är bevisningen, inte hur konstigt allting är.
Lambertz menar istället att Quick-affären är ett journalistiskt haveri.

Att ha för bråttom att dra slutsatser om det enskilda utifrån det generella är onekligen lätt att känna igen sig i…
Att hellre bedöma den som talar än argumenten är en annan fallgrop, som jag kanske inte är ensam om att trilla i. ( Lambertz är väldigt sympatisk …)

Ser fram emot fortsatt diskussion. Hoppas det inte övergår i en tuppfäktning mellan journalist - och juristskrået. Får intrycket av att Z och L båda har förutsättningar att stå över det.