- Du skall inte tala om för oss vad vi behöver, det avgör vi själva.
- Ni västerlänningar är klena, vi är tuffa, och tål motgångar.
Den första kommentaren fick jag av klinikchefen på Black Lion hospital i Addis Abeba, när jag framhöll det orimliga i att satsa dyra pengar på titthålskirurgi, samtidigt som man saknade el, vatten och basal sjukvårdsutrustning.
Den andra kom, utan att jag stuckit ut hakan (?), från en något yngre kollega. Möjligen var han provocerad av att jag skulle anstränga mig några veckor på cykel, för att sen återgå till mitt bekväma liv. Han och hans landsmän hade inte något sådant val.
Det är inte lätt att överbrygga misstänksamhet och bristande tillit. Orvar Johnson har varit verksam 39 år på Black Lion, osjälviskt och uthålligt har han bistått med ofantligt mycket kunskap och undervisning. Han var respekterad och uppskattad, men för alltid den vite mannen, som när som helst kunde välja att åka hem.
Vill man förstå, på djupet, måste man nog ta till sig Alf Hornborgs resonemang : att det finns ett direkt samband mellan vår välfärd och deras misär.
En lättfattlig version finns att läsa i 24 svordomar.
En mer utförlig i Myten om maskinen.
11 kommentarer:
Tror inte detta handlar om välfärd och missär, snarare en fråga om kompetens. Har vi inte varit storebror nog till resten av världen?
Storebror ? Stortjuv ?
Kompetens ? Girigast ?
Respekt på lika villkor...
Precis.
Då blir vi av med en del av vår välfärd, eftersom vi stulit den ? (enl. Hornborg)
Så längd du diskuterar välfärden kommer du inte att se deras faktiska kompetens. Släpp historien och se hur kompetenta människor är i nuet.
Är de skickliga doktorer eller inte?
Nej, det går inte att bortse från historien.
Respekt och tillit är en lång och mödosam process. Och den underlättas inte av att "vi" fortsätter att sukta efter andra länders råvaror och biliga arbetskraft.
Kommer att tänka på SvD:s pågående serie om hämnd. Man kan inte gå vidare (och bortse från historien) om inte rättvisa skipats. Då vill man hämnas. Det var något av den (mänskliga?) mekanismen jag ville illustrera med Orvar Johnson. Inte ens han, som gjort så mycket, kunde åtnjuta full respekt.
Doktorerna i Etiopien jobbar mycket hårdare än vi, och är oerhört kompetenta, men deras ersättning är en bråkdel. Då är det är svårt att prata om respekt på lika villkor.
Men i mötet spelar det ingen roll. Om du ser dem som kirurger från Afrika och inte som kirurger, så märks det i ditt sätt att närma dig dem och frågan.
Då kan det inte bli någon ömsesidig respekt.
Det handlar inte om historien, det handlar om ditt möte med dem där och då...
Tvärtom:
Om man respekterar, och inte bortser från, historien, ökar förutsättningarna i mötet ?
Tror jag inte.
Varje människa ska ses efter sina förmågor, färdigheter och kunskaper, inte efter vilken kultur eller historia de råkar tillhöra.
Om dina kollegor är kompetenta kirurger så har de också förmågan att bedöma om de behöver titthålskirurgi eller inte.
Kanske har de större behov av den förkortade eftervården än vad vi har?
Fortsätter begrunda. Och hoppas du har rätt :)
Det här är svårare än man tror...
Skicka en kommentar