Vissa saker blir väldigt snabbt ointressanta, inte sällan en reaktion mot den överdrivna uppmärksamheten, man storknar. Typ Expressens film om sverigedemokraternas tilltag.
Annat ligger i bakhuvudet och växer i styrka. Som filmen Searching for Sugarman. Jag blir inte kvitt den. Den bär på ett så vackert budskap. Naturligtvis är det en fantastisk historia, att slumpen ville att den här begåvade musikern blev uppmärksammad. Men det är hans ödmjukhet och förnöjsamhet som är så otroligt gripande, och osannolik. Hur är det möjligt ?
Skivan med filmmusiken snurrar om och om igen.
This is what I am searching for.
Discovering ..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar