Njöt i fulla drag av den spännande matchen mellan Sverige och England.
Man kan undra om Sverige inte skulle backat hem vid ledning 2-1, då även oavgjort räckte för att vara kvar i turneringen. Men i efterhand känns det bra att de fortsatte framåt.
Någonstans, en (bra) bit bort i förlängningen, påminner min känsla om hederskultur. Att inte bli beskylld för att vara feg är viktigare än slutresultatet. För då behåller man hedern.
Och ännu lite längre bort på samma stig; man offrar sig (själv) för det man tror på.
Om jag verkligen tycker det är orätt att de svenska journalisterna sitter fängslade i Etiopien, på vilket sätt är jag beredd att offra mig ?
3 kommentarer:
Mam har ett eget ansvar. Så även de som sitter i Etiopien. De visste vad de gav sig in på.
Sverige & fotboll. Ett skämt av det lilla jag sett.
Inte för att de inte vann. Utan för de inte inser att de inte har någon som vaktar målet.
/ Realist
Realist,
Jo, men konsekvenserna av att inte ta eget ansvar, där kan man ha olika uppfattningar. Vilket framgick av kommentarerna på "Mänskligt". Även om vi till sist kunde enas om att man har en skyldighet att göra vad man kan för att hjälpa den som inte tagit sitt ansvar ..
("Giving is more fun ..)
Tänker du på 2-2 målet ?
Glöm inte att Isaksson gjorde några räddningar i världsklass.
Glaset är halvtomt, eller halvfullt.
I media finns bara fiasko eller succé. Tyvärr.
Frågan är hur långt det får gå?
När det gäller fotbollen så tänker jag på alla tre målen, men även de mot ukraina som passerade bakom målvakten.
Jag ser det jag ser. Byt ut honom!
/ Realist
Skicka en kommentar