Minsta bemödande

Älskar verkligen den här typen av upplevelser :

Har två nycklar till skåpbilen, den ena är sätt - nyckeln - i- dörren - varianten, den andra en fjärrkontroll till ett centrallås. Den moderna varianten fungerar inte längre, så man får vackert gå runt bilen och låsa (upp) en dörr i taget.
På verkstaden, som räddade mig från besiktningen, plockade dom isär, bytte batteri, och skakade sen på huvudet, och bad mig fundera på om det var värt 2000 kronor (!) för en ny.
Den obrukbara nyckeln har legat på matbordet i veckan, idag tog jag ett kort för att berätta hur lätt man vänjer sig vid att låsa (upp) en dörr i taget. När jag sen skall slänga den förbrukade moderniteten råkar jag trycka på mittknappen. Hoppsan, lyste det inte rött ?
Det kändes magiskt när sen jag klev in  i det mörka garaget, tryckte på fjärrkontrollen och de oranga ljusen runt bilen började blinka.
Som sagt, man vänjer sig vid att låsa en dörr i taget. Men sådana här upplevelser får jag inte nog av.
Någon längtan att förklara det inträffade känner jag inte...