Det blir en kort, minst lika präktig, reflektion till om lönen.
Läkartidningen har summerat löneläget för olika specialister i olika delar av landet. Och jag konstaterar snabbt att att jag har flera tusen kronor sämre än medianlönen i det sämst betalande landstinget. Trots att jag rimligen tillhör de äldre.
Och till min glädje blir inte den spontana reaktionen ilska eller avund. Utan tvärtom. - Va skönt, när man redan är så (oerhört) välbetald och har ett så givande jobb, att man slipper skämmas över att tillhöra de som kramat ut allra mest ur systemet.
Känner mig däremot lite kluven till hälsningen från Läkare utan gränser. Som skickar ett nyhetsbrev som informerar om den 25 - procentiga skattelättnaden för gåvor. Dvs, ger man 200 kronor får man (per automatik) 50 tillbaks, så står det.
Om man nu bestämt sig för att ge 200 kronor så får man istället ge ca 267 kronor. Läkare utan gränser får därmed 67 kronor mer än de annars skulle fått, men samtidigt minskar skatteintäkten med samma summa. Skattepengar som i princip skulle kunna användas på samma sätt ?
De egentliga bevekelsegrunderna till den här reformen går över mitt förstånd. Det är väl troligen något på temat "fria val". Men lite märkligt känns det, när den som ger belönas genom att få en del av gåvan tillbaks.
Syr man ihop de här två tankegångarna till en så kanske man landar i Fred Lanes kommentar häromdagen. Krama ur det mesta ur systemet, ge överskottet till Läkare utan gränser, och skicka en hälsning till Skatteverket att de skall göra detsamma.
2 kommentarer:
Om det existerade oparadoxal godhet, skulle det verkligen vara lätta att välja rätt väg...
"Syr man ihop de här två tankegångarna till en så kanske man landar i Fred Lanes kommentar häromdagen. Krama ur det mesta ur systemet, ge överskottet till Läkare utan gränser, och skicka en hälsning till Skatteverket att de skall göra detsamma."
VÄL TALAT !
Skicka en kommentar