Vissa dagar är mer än andra. Mer in, mer ut.
Match med direktorn om den ideella sektorn, dåliga patienter, osams om det mesta, öl, föredrag i sista sekunden. Och ond, oväntad död.
Klockan är 01.15, jag borde sova för länge sen.
Kände själv att den var skruvad, men lät det vara. Imponerades av Juholts kyla den där veckan när det blåste, något han också uttryckligen var mallig över. För mig blir det rätt snabbt för mycket.
Allting är ju subjektivt ... jag faller för politiker som är TUNGA i botten, utan att för den skull vara grötmyndiga ( som Gunnar Sträng eller Göran Persson), eller kalla (som Fredrik Reinfeldt) eller tråkiga (som Ingvar Carlsson). Maria Wetterstrand ligger nära mitt politikerideal (alldeles bortsett från att hon svek gröna idéer). Men jag faller pladask för Gudrun Schymans energi och närvaro, och bländas av Olof Palmes demagogi. För mig är Håkan Juholt "spännande" för att han kanske tar tillbaks det som berättigar socialdemokratin , och för utmaningen att se det seriösa bakom pajas-looken.
Jag tycker den politiska debatten är ganska flat i Sverige, vilket jag tror på att ideologierna inte är lika tydliga längre.
Har vänner med invandrarbakgrund som på allvar inte ser skillnaden mellan socialdemokrater och moderater. Vi som är uppfostrade med skillnaderna ser inte likheterna, men vi tror vi hör dem i debatten.
Jo, man skall vara observant för att se skillnaderna, alla trängs där i mitten. Personval, kan inte frågan riktigt, låter sunt. Mogens; i överdriftens sken framstår sanningen ?
7 kommentarer:
Blir, av någon anledning, mest förundrad vad Håkan har med texten att göra. "Mer ut" kanske...
Kände själv att den var skruvad, men lät det vara.
Imponerades av Juholts kyla den där veckan när det blåste, något han också uttryckligen var mallig över. För mig blir det rätt snabbt för mycket.
Juholt är spännande, och mycket.
Ska bli intressant och se hur han lägger upp pilarna mot framtiden inför nästa val.
Allting är ju subjektivt ... jag faller för politiker som är TUNGA i botten, utan att för den skull vara grötmyndiga ( som Gunnar Sträng eller Göran Persson), eller kalla (som Fredrik Reinfeldt) eller tråkiga (som Ingvar Carlsson). Maria Wetterstrand ligger nära mitt politikerideal (alldeles bortsett från att hon svek gröna idéer). Men jag faller pladask för Gudrun Schymans energi och närvaro, och bländas av Olof Palmes demagogi.
För mig är Håkan Juholt "spännande" för att han kanske tar tillbaks det som berättigar socialdemokratin , och för utmaningen att se det seriösa bakom pajas-looken.
Saknar du inte Mogens Glistrup :)
Jag tycker den politiska debatten är ganska flat i Sverige, vilket jag tror på att ideologierna inte är lika tydliga längre.
Har vänner med invandrarbakgrund som på allvar inte ser skillnaden mellan socialdemokrater och moderater. Vi som är uppfostrade med skillnaderna ser inte likheterna, men vi tror vi hör dem i debatten.
Tror vi snart går mot personval i Sverige.
Jo, man skall vara observant för att se skillnaderna, alla trängs där i mitten. Personval, kan inte frågan riktigt, låter sunt. Mogens; i överdriftens sken framstår sanningen ?
Lägg ner skiten. Demokrati finns inte!
Sen heter Håkan inte Juholt. Det ska vara JUGHOLT!
Vi lever i en förljugen värld.
/ Realist
Skicka en kommentar