Ur jorden

Till slut är väl mitt potatisland ett uttjatat ämne.
Eller så är det tvärtom. Kanske skulle världen se annorlunda om alla hade en liten täppa. Inte så mycket för att utrota fattigdom, utan mer för att stimulera goda sidor. Som att vårda, att ta ansvar, och känna lite mer samhörighet med den natur som faktiskt föder oss.
I kväll var det premiärkok. Vi fyllde picknick-korgen med dill, gräddfil, matjesill, folköl, två nubbeglas och ett spritkök. Och dukade sedan upp vid sidan av det lilla landet.
Spaden i jorden - vilken känsla att se allt som gömde sig därunder. Så självklart för en äldre generation, inte för oss.
Det smakade underbart.