söndag, augusti 14, 2011
Gladfeminism
Feminism förknippar jag med kamp och ilska. Som omväxling var det skönt med feminism på temat glädje.
Vilket förutsätter, det skall erkännas direkt, att kvinnorna har medfött gott självförtroende, och att männen är klantskallar.
Catherine Deneuve är helt (själv)lysande - lydig företagarhustru som inte tvekar att ta över när maken får hjärtinfarkt - i filmen Potiche. (Francois Ozon).
Skall inte avslöja detaljerna, men slutscenen är magnifik.
Som nu i efterhand får mig att tänka på Elin Wägner, och Väckarklocka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar