Att kunna glädja sig åt det lilla är ( i praktiken) Onkel Olofs domäner. Men just i kväll lyckas jag lite grann.
Njuter av att det finns blommor på bordet, och doftar gryta från köket.
Och bara lite orolig för vad jag nu ska ta mig till ...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Liten oro är stort.
!
Konsten att se det stora i det lilla - min favoritdevis!
(Känner igen skålen, har en precis likadan. IKEA på sjuttiotalet. :) )
Inte visste jag att skålen är IKEA , kul
Skicka en kommentar