Små steg

I morse fanns ett helt uppslag i ETC med läsarkommentarer på Göran Greiders bekännelse att inte rösta på Fi. Men inte mitt.

Först blev jag besviken att det inte var med.
Sen tänkte jag, vad spelar det för roll.
Sen tänkte jag att det var synd. Inte för att jag gick miste om bekräftelsen, utan för att det var bra.
Sen tänkte jag att för X år sedan hade jag reagerat annorlunda, och mycket starkare.

Med små, försiktiga steg tar jag mig bort från självhävdelsen.

Köp - sälj, vinster i välfärden, fossila bränslen och kapitalism leder oss i fördärvet - släng allt över bord !  Nu !

Inte mig emot. Men vi hamnade här med små omärkliga steg. Vägen tillbaka kan också tas med små omärklig steg. Ett i taget.