Inbördes hjälp

Lyssnar på Konflikt i P1. Om dödandet som fortsätter i Syrien, utan att omvärlden kan eller vill ingripa. Jan Eliasson låter helt uppgiven. Sorgligt.
Det löser inte den akuta konflikten i Syrien, men man kan ändå drömma om att vi alla i det långa loppet blir bättre på att visa upp framsidan av det mänskliga, snarare än baksidan.

Ur Den solidariska genen, G Greider :

Aggressionen är, menar Bauer, visserligen biologiskt grundad, men - och detta är helt centralt - den utgör ingen primär drift i det mänskliga medvetandet. Det som kommer först är istället hjärnans så kallade motivationssystem : vårt behov av acceptans och erkännande från omgivningen : Redan blotta upplevelsen av att möta andra människor som är vänligt stämda visar sig vara en biologiskt förankrad grundmotivation hos människan. Att få förtroende från andra och att uppleva att medmänniskor är beredda att i en konkret situation samarbeta med en själv, besvaras av människans motivationssystem med en omedelbar, positiv reaktion.

"Detta är en grundlag i människonaturen. När människan inte förlorat sitt förnuft på ett slagfält, kan de inte stå ut med att höra rop om hjälp utan att reagera". 

Skriver Peter Kropotkin i sin och anarkismens klassiker Inbördes hjälp.