Before Midnight

Det blev en annorlunda filmupplevelse.
Before Midnight med Ethan Hawke och Julie Delphy var överöst av fina recensioner från både Sverige och utlandet, så jag hade stora förväntningar. Men efter fyrtiofem minuter stod jag inte ut längre med det intensiva och extremt självupptagna babblandet. Såå amerikanskt.
Dagen efter satte jag på igen, ett utslag av sträng uppfostran, typ man äter upp all mat på tallriken. Och det är jag glad för. Efter en timmes meningslöst konverserande började det brännas, jag kunde så till den grad känna igen mig att det nästan blev otäckt.

Det är skönt att inte vara ensam om sina svårigheter.
Och skönt när kärleken vinner.