Obetydlig

Lovade (mig själv) att återkomma till Religionen och Klimatet innan veckan var till ända.

Alain de Botton skriver lättsamt och med ett leende på läpparna om en stor fråga, nämligen vårt behov av religion. Sant eller osant lämnar han därhän redan på första sidan, om han själv är troende får vi heller inte veta. Däremot massor om hur  religionen förstår, tar hänsyn till och värnar mänskliga behov. Behov som det sekulära samhället i hög grad misslyckas med att tillgodose.
Hans utgångspunkt är inte den ensamma, starka, pretentiösa, ständigt missnöjda individen med de högt ställda förväntningarna. Utan istället den ofullkomliga människan, i behov av tröst, vänlighet, gemenskap och vägledning. Han tar ut svängarna och försöker tillämpa religionens landvinningar på områden som t.ex utbildning, konst och arkitektur.
De kanske mest tänkvärda kapitlen handlar om "pessimism" och "perspektiv".

Vi är naturligtvis tacksamma för att det finns datorer och för att vi kan ta ett varmt ångande bad, men vi drabbas lika ofta av olyckor, sträckta ambitioner, krossade hjärtan, svartsjuka, ångest och död som våra medeltida förfäder. Men våra förfäder hade fördelen att leva i en religiös tid som aldrig begick misstaget att lova folk att lyckan kunde skaffa fast bostad på jorden.

Att acceptera att tillvaron till sin natur är frustrerande, att vi alltid omgärdas av avskyvärda realiteter, kan ge oss incitament att säga "tack" lite oftare. Det är signifikativt att den sekulära världen inte är hemmastadd i tacksamhetens konst; vi tackar inte längre för skörden, maten, honungsbina eller det vackra vädret.

Religionen är framförallt en symbol för det som är större än vi och en lektion i nyttan av att vi erkänner vår egen obetydlighet.
Den största faran med livet i ett gudlöst samhälle är att det saknar påminnelser om det transcendenta och att vi därför är oförberedda på besvikelser och den slutliga utplåningen.

Gösta Pettersson har skrivit om Klimatet. Jag läste färdigt igår, men har inte riktigt hämtat mig. I morgon tar jag sats. Det handlar om vår obetydlighet ..