Fåren kommer springande när vi anländer till ön, paradisön. Det är en sagolik kväll, tyst och ljummen, dagens operationer känns redan långt borta.
På söndag börjar slakten, det vet fåren inte om. Tills dess fortsätter de beta på ängarna.
Att inte veta, bara beta.
Vi betar också, men tror oss veta.
Okunskap är en dygd ?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar