Den gamla mountainbiken, igen ..
På väg till bio i går kväll ville bakhjulet inte riktigt snurra fritt. Det var väl snön som kilade in sig ? Väl framme blev jag varse att hela bakpartiet var löst. Idag kunde jag konstatera att ramen var helt av på tre ställen. Min kompis smeden, granne med Wasavarvet, skakade på huvudet.
Med tanke på hur kär hon är mig så känns det öförlåtligt att jag inte inte kom iväg i höstas. Nu skall det mycket till ..
Tveklöst uppför jag mig av och till som strutsen. Men det kanske man kan säga om hela mänskligheten ?
Blomman i fönstret har jag i alla fall tagit väl hand om.
Och "Hildur" mår prima.
1 kommentar:
Påminner om alltings förgänglighet...
Skicka en kommentar