Det blir rätt mycket prat om feminism. Nu senast med anledning av Ulf Brunnbergs provocerande förslag häromdagen, om en TV-kanal som enbart vänder sig till män. Och i eftermiddags ett inslag i Studio 1 om kvinnor och dataspel. Kvinnor spelar lika mycket, men är inte med och skapar.
I vissa frågor har man känslan av att stå på stadig grund. Åsa får mig att undra om jag missat något grundläggande när det gäller män och kvinnor. När jag t. ex inte blir så provocerad av Brunnberg.
Tveksamt om jag är rätt person att försöka analysera frågan. Möjligen kan jag försöka sätta ord på vad jag tror.
- Feminism uppfattar jag som en strävan att åstadkomma ökad jämdställdhet mellan könen
- Jämställdhet uppfattar jag som : samma möjligheter, samma rättigheter, samma skyldigheter
- Män och kvinnor är inte jämställda
- Feminism är inte uttryck för uppfattningen att det inte (generellt sett) finns olikheter mellan män och kvinnor
- I ett icke jämställt samhälle kan generella olikheter mellan män och kvinnor framstå som större än de i själva verket är
- De som gynnas av den bristande jämställdheten har svårare att se den, än de som missgynnas
- Att inte uppfatta bristande jämställdhet behöver inte betyda att man är emot ökad jämställdhet
Är Ulf Brunnbergs förslag ett uttryck för antifeminism ? Dvs att det uppmuntrar ojämställdhet mellan könen. Kanske. Jag fortsätter att vara osäker, även efter att ha lyssnat till hela sommarprogrammet.
Att (mycket) få kvinnor lockas av att själva gör dataspel, är det uttryck för antifeminism ? Dvs brist på samma möjligheter. Kanske. Inte på något uppenbart sätt, utan man tvingas skärskåda hur vi uppmuntrar, eller låter bli att uppmuntra, små pojkar och små flickor. Och så blir det sådär svårt igen ..
Jag är idel öra.
11 kommentarer:
Detta är min syn på saken:
http://onkelolof.blogspot.com/2011/01/feminist-nej-neutist.html
Onkel Olof
Neutrismen säger " var och låt vara ". Gott och väl.
Men - om män inte låter kvinnor vara, utan tar för sig på deras bekostnad, då har man ett problem. Därför feminism.
Eller som Chomsky (kanske) skulle sagt. Det handlar om MAKT. Och maktmissbruk.
Maktmissbruk är väl ett starkt ord. Framtiden tillhör kvinnorna. Det är tjejerna som har bäst betyg i skolorna idag och det är dom som läser på universiteten.
Problemet med feminismen är att vissa delar av den faktiskt inte representerar moderna tjejer, och att den är ganska nedvärderande mot män. Det handlar inte om lika villkor, utan om att ge igen på männen.
Om några år kommer vi, med största sannolikhet, ha fler kvinnor som är chefer än män. När det sker ska jag dra mig tillbaka och bli hemmaman. Det skulle vara skönt...
Hänger nog inte riktigt med.
Ser inget "problem" med feminism. Det föreligger en orättvisa, och den vill man rätta till. Ganska enkelt.
Ser hellre ett problem i att "moderna tjejer" finner sig i att bli förbigångna av män.
Varför har "tjejerna" bättre betyg ? En tänkbar förklaring är att de anstränger sig mer, eftersom de vet, som en f.d chef uttryckte det, "måste vara dubbelt så bra för att få jobbet".
Feminism handlar rätt och slätt om en (systematisk) orättvisa. Det är mycket mer komplext att tala om manligt och kvinnligt.
För egen del ser jag ingen motsättning i att vara feminist och att vurma för det kvinnliga. Tao-Te-Ching kort sagt.
Blir nog mest besviken när kvinnor, för att duga, försöker leda som män.
Maktmissbruk ? Ja, ett för starkt uttryck om man tolkar in en ond avsikt hos män. Men så är nog sällan fallet.(Inte vid någon form av maktutövning - Chomsky). Att tro att kvinnor drivs av att vilja "ge igen" är nog uttryck för samma felsyn.
Jag gick in på Wikipedia och kollade vad feminism egentligen står för. Bara där fanns det, om jag minns rätt, elva olika sorters feminism. Vad jag menar är att det gått inflation i begreppet.
Tyvärr är många offentliga feminister inte speciellt "jämlika" och bara namnet feminism är inget som har med genusjämlikhet att göra. Jag känner också många kvinnor som anser att feminismen motarbetar dem som kvinnor.
Ska vi, i sanning, arbeta mot äkta jämlikhet så måste vi lära oss att tänka människor bortom kön, ras och bakgrund. Makt är, i sig själv, missbruket inte männen som företräder den.
Vi måste lära oss tänka vidare. Att välja en sida är inte att tänka fritt...
Tack för fortsatta kommentarer.
Jag uppfattar att du inte ser problemet. Nämligen att det faktiskt finns en orättvisa som handlar om kön, att kvinnor får stå tillbaks för män.
Att inte se problemet "underlättas" nog, som jag skrev, av att inte vara den som drabbas. Jag skulle (nog) inte tänka i de här banorna om jag inte regelbundet fick starka vittnesbörd från kvinnor - som drabbas.
Jag vill också "tänka människor". Men det är ju precis det feminism sätter fingret på, att vi inte tänker människor, utan kön !
Att Wikipedia kan presentera "elva sorters feminism" sticker nog inte hål på grundproblemet, nämligen bristande jämställdhet. Sen kan man förstås vara (väldigt) oense om hur det skall tacklas.
Blir orolig när du pratar om " att välja en sida ". Menar du att jag valt kvinnornas sida ? Då får vi ta om diskussionen från början ...
Förtydligande:
Jag menar inte att du valt sida. Du verkar mer fundera över begreppet för att skapa en egen övertygelse. Vad jag menar med det är vi lätt faller in i den rådande debatten och bara använder oss av andras utlåtanden och argument, och då slutar vi lätt tänka själva.
Det finns en orättvisa, på vissa punkter, mellan män och kvinnor. Men det finns orättvisor mot oss män också. Titta på statistiken över vilka som får vårdnaden över barn vid skilsmässor tex. Där har kvinnor historiskt ett övertag över männen.
Vad jag vill komma till är att "feminism" är inget bra ord och inget bra sätt att tänka för att uppnå sann jämlikhet. Ordet "feminism" stärker bara problemet, tycker jag. Det var därför jag startade neutrismen, för tyvärr stod humanismen, vilket är ett bra ord, redan för något annat.
Nu har jag lättare att hänga med. Kanske blir det här också en fråga för medkänslan, eller bristen på.Medkänslan säger att om många kvinnor uppfattar (och ibland har krassa belägg) för att vara orättvist behandlade pga kön, då måste det ligga något i det.
Känner mig lite träffad av "att skapa en egen övertygelse". Men återigen så tror jag det är väldigt lätt att inte se orättvisor när man inte är den som drabbas. Medkänslan brister.
Jag har desto lättare att bli (fruktansvärt) upprörd när goda män och fäder blir förfördelade i skilsmässosammnhang.
Att kvantifiera är inget som roar mig, men mellan tummen och pekfingret så går det en manlig orättvisa på nio kvinnliga ?
Det var menat som en komplimang "att skapa sin egen övertygelse". De flesta människor man diskuterar med har för det mesta redan någon annans övertygelse, som i de flesta fall är massmedias.
Vet du. Ska vi komma någonstans med jämlikheten så kan vi egentligen bara börja med oss själva. Om du och jag kan ha ett jämlikt tänkande, så påverkar vi säkert några till och en fjärils vingslag i Sahara kan skapa stormar i Amerika...
OK!
Nu är det nog bäst vi slutar, innan det blir rena pusskalaset ! :-)
Nuff said!
:)
Skicka en kommentar