Mycket prat om vad små glädjeämnen och förnöjsamhet skulle kunna åstadkomma.
I lördags satt jag på den nyöppnade sportbaren i hörnan av Folkungagatan - Borgmästargatan, för att följa den avgörande tempoetappen i Tour de France. Det ärvda glasögonfodralet, som även innehåller pennor och ett välmatat USB-minne, låg framme på bordet då jag samtidigt ville läsa om händelserna i Norge.
På söndagen var var fodralet spårlöst borta. På baren var det ingen som ville kännas vid det.
Hade börjat vänja mig vid tanken att leva utan mitt ( älskade ) fodral, och att någon annan nu gottade sig åt innehållet på minnet. Något sa mig att det var värt att höra efter på baren en gång till. Den kypare som jobbade på lördagen hade lagt det i en alldeles egen låda.
En liten löjlig bagatell, men jag blev riktigt glad.
1-1+1-1 …. ZERO
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar