Hur kan det bli så fel ?
Nyheterna berättar att synskadade med ledarhund ofta nekas komma in i affärer och restauranger. Det kan nämligen finnas någon i lokalen som är hundallergisk , kanske t.o.m svårt hundallergisk. Eller det kanske finns någon hundallergiker som får för sig att gå fram och klappa ledarhunden ? (Det var ingen som sa i inslaget …)
Undrar hur det känns att neka en blind med ledarhund att komma in på krogen. Känns det helt OK bara för att det finns en REGEL som man följer ? Jag får nästan svårt att gå till jobbet när jag hör sånt här.
Innan jag tar steget fullt ut och anmäler mig till någon grön-svart anarkistisk organisation får jag sansa ner mig med lite fakta som framkom. En professor i allergi framhåller att risken (förstås) är extremt liten att någon skall drabbas av allvarliga reaktioner för att det finns en hund i lokalen. Risken är mycket större att man får hundhår på sig av att trängas i tunnelbanan. Om man dessutom betänker att det inte finns mer än ett par hundra med ledarhund så blir regeln inte bara inhuman, utan helt befängd.
Varför står regler så högt i kurs, och sunt förnuft så lågt ?
Dags att läsa om Milgrams lydnadsexperiment.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar