För den som undvikit trädgårdsland i 50 år är det hisnande att följa tillblivelsen av egen potatis.
1 kommentar:
Anonym
sa...
En dag så full av lycka. Arbetade i trädgården, dimman lyfte tidigt. Kolibrierna stod stilla över kaprifolens blom. Det fanns på jorden inte en sak jag ville äga. Jag kände inte någon värd att avundas. Vad ont som hade hänt hade jag glömt. Skämdes inte för att vara den jag alltid varit. Kände i kroppen ingen smärta. När jag rätade på ryggen såg jag blå hav och segel.
1 kommentar:
En dag så full av lycka.
Arbetade i trädgården, dimman lyfte tidigt.
Kolibrierna stod stilla över kaprifolens blom.
Det fanns på jorden inte en sak jag ville äga.
Jag kände inte någon värd att avundas.
Vad ont som hade hänt hade jag glömt.
Skämdes inte för att vara den jag alltid varit.
Kände i kroppen ingen smärta.
När jag rätade på ryggen såg jag blå hav och segel.
Skicka en kommentar