Dagens Industri granskar löner. Bland annat redovisas den här rapporten från USA, där man försöker fastställa vid vilken lön lyckonivån planar ut. D.v.s när mer lön inte ger mer lycka. Blir ju mer konkret så, än att bara svepande säga att "lycka inte kan köpas för pengar ". Upp till en viss nivå kan den nämligen det. Men vilken nivå ?
Kanske svårt att överföra från amerikanska förhållanden. Och egentligen är det väl pengar över, när allt nödvändigt är betalt, som räknas. Boendekostnaderna i en storstad är ju t.ex betydligt högre än i landsorten.
Hur som helst, motsvarande drygt 40.000 kronor i månaden kom de fram till, forskarna på Princeton University (en ekonom och en psykolog).
Den svenska medelinkomsten ligger enligt uppgift på 28.000.
Några funderingar.
Först lite matematisk, och politisk, spekulation. Hur många är det som tjänar mer än 40.000 i månaden ? Hur många är det som tjänar mer än 54.000, som är den nivå där alla positiva effekter av mer lön upphör ? Hur stor blir skatteintäkten om löner över 54.000 beskattas med 100 % ? - Det låter förstås som ren kommunism, men tar man Princeton-rapporten på allvar så är det ju faktiskt meningslöst att tjäna mer än så. Då är det väl bättre, för alla, att det finns mer pengar till "skola, vård, och omsorg " ?
Sen kan man förstås undra, nu blir det mer filosofiskt, vad som händer om all löneökning går till skatt. Finns det någon som är intresserad av att tjäna mer än 54.000 i månaden ? Det spontana svaret, i en individualistisk värld, blir förstås nej. I en annan värld, vad den nu skall kallas, skulle det kunna vara höjden av lycka, att få möjlighet att hjälpa andra.
Kan redan höra kollegornas protester. Inte bara med (det oförsvarliga) snacket om att " mycket vill ha mer ". Utan snarare det något mer rumsrena argumentet att utan löne-moroten saknas incitament (motivation) att anstränga sig. Men jag köper inte det. Att göra bra ifrån sig, att få uppskattning, att få utlopp för sin nyfikenhet och kreativitet - det räcker, som belöning, och som incitament.
Sedan självrannsakan. Själv tjänar jag mer än 54.000 i månaden. Är jag beredd att avstå från det som ligger över ?
- J
a, om alla gör det.
1 kommentar:
Gillar dina funderingar.
Eftersom jag är matematiker skulle jag rimligen inte behöva vara arbetslös. Dessvärre existerar inte den "akademiska friheten". Jag moderniserade matematikens tyngsta forskningsfält "algebraisk topologi" och tacken blev att jag sparkades ut med huvudet före.
Artikel finns på sighten:
http://arxiv.org/abs/math/0412552
Populärvetenskapliga delar finns på:
http://www.thefullwiki.org/Augmental_homology
http://www.thefullwiki.org/Simplicial_manifold
http://www.thefullwiki.org/Stanley-Reisner_ring
Mina antagonister är mäktiga och har lyckats lägga beslag på FRA:s alla resurser, så det är nog bara en tidsfråga innan alla mina innovationer och resultat har suddats bort fån webben.
Hälsningar
Göran Fors
Birkastan
Skicka en kommentar