På tåget läser jag färdigt Ut ur Kalahari - Drömmen om det goda livet av Lasse Berg.
Denna gång sammanfattar han inte bara sitt sökande efter människans natur, utan också sitt eget resande. Större delen av livet, allt sedan den första bussresan till Indien, har han varit på resande fot och bosatt i antingen Afrika eller Asien. Hisnande bara det.
De senaste femtio åren har visat att människor i Asien, tvärtemot vad alla trodde, kunnat resa sig ur fattigdom. Men samtidigt har de drabbats av våra frustrationer. De som handlar om rädslan att komma på efterkälken, att hamna utanför gemenskapen, rädslan för ensamhet.
Bergs fullföljer tesen från tidigare böcker, att vi inte ostraffat, hur flexibla och anpasssningsbara vi än är, kan göra våld på detta unikt mänskliga - behovet av samhörighet och gemenskap, jämlikhet och solidaritet.
Jag saknar att Berg inte tar sina insikter upp på den politiska barrikaden. För där hör de hemma !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar