Det jag kommer att minnas mest från Stefan Jarls GODHETEN är intervjuerna med Richard Wilkinsson och Kate Picket, författarna till Jämlikhetsanden .
Pickett berättar att ungdomar från mer jämlika samhällen har lägre "förväntningar" på framtiden. Ett resultat som förstås gjorde forskarna både förvånade och bestörta.
Men det fanns en rimlig och tänkvärd förklaring. Nämligen, att i ett utpräglat ojämlikt konkurrenssamhälle, där några få är vinnare och de flesta förlorare, överlever man på drömmen, drömmen om att just jag är vinnare. I ett jämlikt samhälle däremot går det an att vara nöjd. Man behöver inte bli TV-stjärna, det duger gott att bli bilmekaniker.
Det kanske låter som en oförarglig invändning. Jag tycker det är en regelrätt avrättning, av ett förgörande system.
Tack !
4 kommentarer:
Jag skulle nog förstå det här bättre om jämlikhet var synonymnt till rättvisa.
Jag har också svårt att se om detta är ett problem eller inte.
Klurigt...
Spontant är detta inte ett problem, särskilt inte för oss gynnade, för vilka "jämlikhet" blivit ett skälsord. Men man behöver inte lyssna särskilt länge på W&P för att tänka om.
Rättvisa är ett svårare begrepp än jämlikhet ?
Jämlikhet är man för eller emot, rättvisa har alla sin egen uppfattning om ?
Överlevnad handlar om flexibilitet i ständigt föränderlig miljö. Däri finns en styrka att se värdet i allas olikhet.
Blir inte den totala jämlikheten och rättvisan ett hot mot värdet av olikhet?
Fast, slår det mig när jag skriver, vi ser ju dessa begrepp på olika sätt och tolkar dem efter vår egen erfarenhet, så frågan kan egentligen bara ha en personlig lösning...
Har just börjat läsa boken, kändes angelägen.
Skicka en kommentar