Dylan forts. forts

Blev så himla glad när Bob Dylan äntligen hörde av sig. Och det visade sig att alla (utom möjligen Ulf Lundell) hade fel.
Men det var inte bara det, det var något mer som framkallade den där glädjen, som var så himla uppfriskande.
Kopplar in förnuftet som får i uppdrag att reda ut vad känslorna har förmedlat. Och det, förnuftet alltså, kommer fram till att den timide och humoristiska Dylan har dragit ner byxorna på den otåliga, konspirations-älskande och alltid dömande västerlänningen.
Tack för den lektionen/uppvisningen.

Dylan

Nemam Ghafouri

Sitter vid frukostbordet och läser Läkartidningen som kommer på onsdagsmorgnar. På sista sidan berättas om Nemam Ghafouri, som driver en klinik i ett kurdiskt flyktingläger. Försörjning får hon genom att arbeta några veckor i taget som stafettläkare i Sverige, sedan åker hon tillbaks och stannar så länge pengarna räcker.
Som alla andra ute i fält får hon frågan hur det känns att komma tillbaks till det rika landet med sina små bekymmer. Hon har ett svar som jag inte hört tidigare.

Det är då jag hämtar ork och kraft, och laddar mina batterier. Jag tycker det är jätteskönt att folk har det så bra att det kan gnälla över lillfingret. Varför kan inte alla ha det så ? Varför skall vi alltid försöka dra ner dem som har det bättre till det sämre, istället för att lyfta upp dem som har det sämre ? Jag tycker att livet ska vara så att man har så mycket resurser , ork och tid att man kan bekymra sig för småsaker. Även om det är jobb när jag kommer tillbaka känns det ändå som en uppladdning. Det ger mig nöje och glädje och se att folk har det bra.

Vet inte om jag ska hålla med eller protestera. Det handlar ju om begränsade resurser och bara ett jordklot, det handlar om att kunna vara nöjd och inte alltid sträva efter mer, det handlar kanske t.o.m om att livet faktiskt blir enklare och mer meningsfullt om man inte har möjlighet att gnälla över lillfinger. Så länge man slipper krig och svält.
Men visst vore det skönt att slippa missunnsamhet och dåligt samvete.
Nehman är en av få som inte behöver känna det.

PS
Skickade iväg en fråga på Facebook, efter en liten stund hade vi kontakt, hon från hörnet Syrien-Turkiet-och Irak, jag från frukostbordet. Märklig känsla.


Läkartidningen
A woman fight for the Yezidis
Joint help Kurdistan

4,2

Lyssnar på radion och lagar mat. Skönt att regnet äntligen upphört, solen har faktiskt varit framme en stund, det anar man i den mörka horisonten.
En av dagens nyheter, som tas om i varje sändning, är att vi i Sverige enligt Världsnaturfonden ytterligare har ökat vårt ekologiska fotavtryck. Numera krävs 4,2 jordklot om alla levde som svenskarna, tidigare var det 3,7. Huvudorsaken är importerad mat och transporter. Någon av våra ministrar uttalar sig och låter bekymrad. Hen menar samtidigt att det är en naturlig konsekvens av att det går bra för Sverige, vi har råd att konsumera.
I morgon är nyheten om de fyra jordkloten glömd, radioredaktionerna kan fortsätta rapportera om ekonomisk tillväxt och hög konsumtion som goda nyheter, vi andra spänner fast skygglapparna och åker vidare.

Erik Erichsen

Blev tipsad igår om Erik Gandinis film A swedish theory of love. Den handlar om vårt extrema behov av självständighet och oberoende, och vad det för med sig. I slutet av filmen möter vi Erik Erichsen. Efter trettio år som kirurg i Sverige flyttar han med sin (etiopiska) hustru till Etiopien. Han sliter ofantligt hårt, men verkar trivas. Han hävdar att den andliga nöden i Sverige är större än den materiella nöden i Etiopien.
Tål att tänka på.

A swedish theory of love. Erichsen dyker upp efter femtio minuter.

Serving the whole person , ytterligare ett fint porträtt av EE

more than ever

outside Ellis Island, 

where all the immigrants arrived in late 18´an early 19´. 

1 % were sent back, 99 % were accepted, we do the opposite now, why ?

som vänster hör det till att ogilla USA
så jag ogillar USA
som den vänster
jag är

samtidigt ingår det
i det som är jag
att jag gillar
olika

någon sa, nyligen, kanske va´det Greider
att det där (franska) pratet om frihet och jämlikhet
är en hopplös motsägelse

eftersom
jämlikhet faktiskt kräver
att man ger upp en del
av sin frihet

nu när jag precis varit där
där jämlikhet är ointressant
och frihet betyder allt
är jag mer kluven

än någonsin

Decision-making

Union Square, NY

VAS, Visual Analog Scale. På jobbet använder vi det för att skatta hur ont det gör, t.ex efter en operation. 0 betyder att det inte gör ont alls, 10 att smärtan är outhärdlig. Det fungerar, metoden är (som det heter) validerad.
Tänker ofta att det borde gå att använda i andra sammanhang. T.ex hur man trivs, hur man mår, hur man trivs, hur man har det. Och precis som på kliniken, helt enkelt för att komma vidare, för att göra det lättare att fatta beslut. Att ange 8 för smärta är inte acceptabelt, något måste göras. Och på samma sätt, anger man 8 för otrivsel på jobbet skall man inte sitta still.
Sedan, när man åtgärdat, går man tillbaks till skalan och ställer om samma fråga. Bättre, sämre, eller oförändrat ?


Du skattar 3 på jobbet.
Byter jobb.
Skattar 8.
Går tillbaks.
Skattar 3.
Slutsats
?

Du skattar 3 i förhållandet.
Byter partner.
Skattar 3.
Går tillbaks.
Skattar 3.
Slutsats
?

Du skattar ?
Byter ..
Sk ?
Går ti
Sk ?
?


...

Beroende

Mina val i den yttre världen präglas av konflikter i den inre.
Men jag lever i föreställningen att 
det är oberoende av varandra.

Doping

Bra när dopingdiskussioner sätts in i ett större sammanhang.
Som Lena Andersson gör här.

Brottas varje dag med/mot bokstavs-troende som inte tar hänsyn till helhet och sammanhang, särskilt på jobbet. Det är för tillfället en ojämn kamp.

Brooklyn

Brooklyn är ett under av lugn jämfört med Manhattan.
Från lägenhetstaket ser vi skraporna på ön.
Trottoarerna har tagit ställning för Hillary.
Have a real good feeling here.

Dylan forts.

Kanske har j gjort mig skyldig till att sprida en helt obekräftad uppgift. Typ "Björklund har avgått".
Kan inte längre återfinna citatet (på FB) i föregående inlägg. Att nyheten inte står att läsa någon annanstans är förstås lite märkligt ..
Kort sagt, en nyttig övning/läxa för den okritiske bloggaren.
(Att han har en källkritisk dotter hjälpte inte, den här gången)

Dylan

Om jag förstått rätt så tackar Bob Dylan nej till nobelpriset. Han vill inte förknippas med vare sig priset, juryn eller Alfred Nobel.
Han må tycka illa om allt det där, men skulle gärna höra hur han uppfattar att dessa förtappade kan sätta värde på honom, den fria rebellen. Tror han att de försöker värva honom för etablissemanget, eller är han orolig för att hans eget uttryck skall tappa udden ?

Vid midnatt kom så ett uttalande från Dylan själv 
i en skakig mobilinspelning, upplagd på skivbolaget 
Stereophones hemsida, där han ger sin syn på saken – 
och på Alfred Nobel:

– Priskommittén består av en bunt baktunga boksnobbar
 som för länge sedan lämnat scenen och nu sitter som 
asgamar i frack invid litteraturens slagfält och lystet 
blickar mot slamsorna av det som en gång var en 
gärning i mänsklighetens tjänst, i dag förvandlad 
till ren kommers. Jag varken kan eller vill associeras
 med den typen av avfallshantering, säger Dylan 
väsande men behärskat i inspelningen utan att 
titta upp från sina anteckningar en enda gång.

– För övrigt anser jag Nobel inte vara mer än 
en förmögen dynamitard. Varje år väljs det ut en
 särskilt människofientlig bok till hans minne, som
 ofelbart orsakar livsleda och apati hos sina läsare. 
Nobel gick de kopplade hundarnas ärenden, 
medan jag alltid varit en fri rebell. 
Det är en ocean emellan oss!

Smedjan

I den här smedjan lärde sig pappa att snickra, i unga år.
I sanning en av de vackraste byggnader jag sett.

Lite avundsjuk är jag allt på hur mina föräldrar fick växa upp.
Sparsamt utan nöd, samhörighet och sammanhang, på naturens villkor. Vad mer kan man begära ?

Vaken ..

Boken Sapiens har blivit min följeslagare, den ger mig de förklaringar och sammanhang jag söker, den ger mig tröst, den gör, mitt bedrövelsen, världen lite mer begriplig.
Den här tidiga morgonen, i Brooklyn, fastnar jag för :

Komplexa sammanhang tycks dessvärre kräva påhittade hierarkier och orättvis diskriminering. Alla hierarkier är naturligtvis inte moraliskt likställda, och vissa samhällen har plågats av mer extrema former av diskriminering än andra, men det finns inget känt samhälle som helt har klarat sig undan diskriminering. Gång på gång har människor skapat samhällsordningar som klassificerat människor i påhittade kategorier som välborna, friborna och slavar, vita och svarta, patricier och plebejer, brahminer och shudras, rika och fattiga. Dessa kategorier har reglerat relationerna mellan miljontals människor genom att rättsligt , politiskt eller socialt ställa vissa över andra.

Sapiens

Vaken

sov lite för många timmar på planet till NY, ofelbart är jag klarvaken klockan fyra, tillbringar några timmar i mörkret med dator och bok innan Åsa och resten av staden vaknar, ska inte klaga, det finns hårt bröd och kaviar och värmen är påslagen, sådana här stunder lämpar sig bra för stora beslut ..

Pappa

Ska inte klaga, mycket får jag vara med om.

För några år sedan åkte min bror och jag med mamma ner till Småland och vandrade runt i hennes barndomstrakter. Det var fantastiskt, och vi lovade varandra att vi skulle göra detsamma med pappa. Igår blev det av, och det var lika magiskt som förra gången. Det märkligaste är att precis som med mamma så kom vi att prata (och fråga) om sådant vi aldrig annars tar upp.
Tack pappa, för allt du kunde berätta. Att få kliva in i ditt pojkrum, med kakelugn, det var stort.
(Du sa att du kunde klättra ner på marken från det där fönstret upp till vänster på andra våningen. Förstår inte hur det skulle vara möjligt, men jag tror dig.)

Nu sitter jag på Arlanda, på väg till Åsa och New York. Samvetet kommer ifatt mig i baren, det blir 2484 till Johan E och nya solceller i Katrineholm. Ingen lösning, i bästa fall kompensation.

Glad forts.

Det skulle dröja sextio år innan jag blev bekant med en potatisstöt.
Kan bara konstatera att det är  enklare och blir godare jämfört med press.

På Stadsmissionen sålde de kläder för 5 kronor kilot. Överst i högen låg en tröja som påminde mig om älsklingströjan jag förlorade förra året. Den här blev min för 3 kronor.

För övrigt var det en främmande röst som sa mig, medan jag höll på med moset igår kväll, att Bob Dylan kommer att få årets nobelpris i litteratur.
Det hade rösten rätt i.

Glad

Jag har en diskhandduk i köket  och en handhandduk i badrummet. Eller rättare sagt, jag använder bara en diskhandduk och handhandduk. När de är tvättade hängs de tillbaka på sin krokar och får själv-torka, vilket kan betyda att jag står ut med blöta handdukar några timmar.
Jag har ett tjugotal skjortor, ett tjugotal T-shirt, ett tjugotal tröjor, men skulle klara mig med en av varje.

Klara sig. Varför avstå ? Varför nöja sig med att bara klara sig ? Varför inte unna sig lyxen att kunna välja, att kunna tröttna, att vilja ha nytt ?
Det finns några anledningar.
1. Moder Jord mår bra av lägre konsumtion.
2. Jag blir inte gladare av högre konsumtion.
3. Vi blir gladare av att dela med varandra.

Nu går jag ner i källaren och tar fram en av mina cyklar och åker på bio.

Spelmän

Hörde på långt håll att det var spelemän vid Björns trädgård. Enformigt och suggestivt, mycket takt och mycket känsla, helt i min smak.

Onekligen lättare att lägga pengar i muggen när tiggaren inte "bara" tigger.

Idag

Idag, har jag hört på radion att Laila Bagge sägs ha blivit bespottad av sin f.d mans systerdotter (Bianca), följt av nyheten att förödelsen på Haiti nu är så stor att någon liknat det vid Hiroshima.
Idag, i en lägenhet vid Telefonplan, trängde sig ett femtiotal människor in på visning av trettiofyra kvadrat, säljaren hoppas de vill betala hundratusen kronor, för varje kvadratmeter. Sneglar på Hemmet, och ser att utanför vimlet får man en herrgård och tio hektar för samma summa.
Idag, efter att ha sett Oliver Stones Hollywood-version om Ed Snowden igår, var det dags för franska Läkaren på landet. Utan att ha blivit överdrivet berörd av Stone så kändes världen igår kväll ändå rätt skrämmande. Idag är jag full av förtröstan, att omtanke och kärlek vinner i längden.
Idag, har jag sett hur tiggarna ser allt bistrare ut, i takt med att kylan tilltar.
Idag, stannade jag till vid Katarina kyrka strax före tolv, ut vällde hundratals glada människor som lyssnat till Olle Carlssons predikan, kanske handlade den om människor i nöd.
Idag, blev Göran Greider söndags-intervjuad. Effektiv och produktiv. Rastlös, känslig och orolig.

Konsumtion

Glad att jag (av helt oklar anledning) svängde av mot Gröndal och stannade till (för första gången) på genuina konditori Lundberg (60 år i år) och fick tillfälle att läsa DN-debatt. Det är minsann inte varje dag någon utropar "att kejsaren är naken" i etablerade media, men idag hände det. 

Tack.

DN - debatt

Bekräftelse

Igår

Idag

Blir lätt stående vid nya graffiti-väggen i Tanto. Den rör upp en massa känslor.
Den abstrakta målning som blev till igår liknade inget jag sett tidigare. På avstånd gjorde jag tummen upp till konstnären, han log tillbaka, och fortsatte måla. Bekräftelse, åt båda håll, det kändes bra.
Idag var den borta.

Låt mig få vara den jag är,
låt mig få utlopp för det jag  vill,
och det jag kan.

Älska mig för den jag är.

Till sin rätt

Har många gånger försökt fånga den här damen i Björns trädgård. Men det har aldrig lyckats, det har blivit nobben varenda gång. Dvs bilderna har blivit platta och intetsägande.
Men ikväll kom hon till sin rätt.

PS
Så är det kanske med oss levande också.
Ibland kommer man till sin rätt, ofta inte.

Trogen

Blir inte klok på hur den gröna lyktan reflekteras i snickeriskylten.
Trogen mina ideal, så behöver jag inte förstå.
Det är vackert ändå.

Marknad

I utkanten av Bondens lördagsmarknad på Katarina Bangata slår sig mindre-etablerade-icke-betalande-mindre-nogräknade-mer anarkistiska-aktörer sig ner. Trevligt.
Kanske vore något för dr .. ?

Kvalitet

Livskvalitet betyder olika för olika människor.
Själv gillar jag det som är enkelt och oväntat.
Som att bara låta båten glida upp i dyn,
och hoppa i land.

PS
I väntan på upptagning, söndag morgon.

Both

Somligt är sig likt år efter år. Bilden på kärran med segel och dynor finns i många upplagor.
Somligt hinner knappt komma till förrän det försvinner. Som konsten på den nya graffiti-väggen i Tanto.

Jag säger som Paul Simon  i Skavlan i fredags, när han fick frågan om han blivit mer andlig eller förnuftig : - Both. Det oföränderliga har sin skönhet, det förgängliga har sin. Both.



(Simon menade att han blivit bättre (mer förnuftig) på edit, dvs prioritera, samtidigt som han (alltmer) drogs till det andliga. Both.)

(Både-och är inte lätt, och blir allt svårare, särskilt i Ungern.)

TODAY

Sorry to tell you, but it happens all the time.
We are told, all the time, that"this will make life easy".
Just to find out that the opposite is true.
That´s a shame.

Hallå

Det är fantastiskt med mobiltelefoni. Att kunna nå och kunna bli nådd (nästan) var och när som helst. Helt fantastiskt.
Gäller bara att se till så att nackdelarna inte förtar nyttan, att friheten övergår i slaveri.
Om man (som jag) blir irriterad över att bli störd (när jag är  mitt uppe i något) och samtidigt blir orolig när andra inte svarar, då har jag inte bara gått i fällan, utan också visat prov på inkonsekvens.

Blir inte klok på om det är min egen nå-barhet eller reaktionen på andras nå-barhet eller både och som jag ska försöka ändra på. Det första kan låta enkelt, att jag själv bestämmer när jag kan bli nådd. Hur enkelt det är beror på om spegelneuronerna är igång eller inte. Om jag inte svarar kanske det är någon i andra ändan som blir irriterad eller orolig. Det andra låter inte alls enkelt, att jag skulle bestämma mig för att ta med ro när jag i själva verket är orolig.

Skulle slutsatsen bli att det bästa är att göra sig av med ett fantastiskt hjälpmedel ?
Svaret är nog att det skulle bara ge full utdelning om alla gör det. I annat fall blir man en särling, en som är utanför gemenskapen, och det är värre än allt annat.

Och så är vi (jag) där igen : Fångarnas dilemma (jag gör om du gör) och Ubuntu (jag är för att du är)


Fångarnas dilemma
Ubuntu

GULD

Nu har ´alla´ på jobbet provsmakat min Kalles GULD. Och ´alla´ tycker att det är väldigt stor skillnad jämfört med originalet. Forskaren i mig skulle vilja testa, ´dubbelt-blint´, om det är kaviaren eller tuben som gör skillnaden. Människan är ju, som bekant, väldigt lättpåverkad.

Återkommer.

Café 91

Sedan Café Munken stängde irrar jag runt på jakt efter nytt morgonfik. Imorse blev det Café 91 på Folkungagatan, där ägaren lägger ut ett exemplar av DN på disken. Jag var först på plats och såg fram emot en lässtund. Bakom mig kom B, som sträckte sig fram och la beslag på förstadelen. Strax efter kom C, som sträckte sig efter kulturdelen. Kvar blev stockholmsdelen. Då gällde det att snabbt bestämma sig,`vilken varg jag skulle mata´, den förlåtande eller den hämndlystna ?

Tog min kaffekopp och satte mig ute på gatan och njöt av morgonljuset, utan tidning. Den varg jag helst av allt vill mata hade fått sitt.

En gammal 
indianhövding sitter 
och pratar med sin sonson. 
Han sörjer en tragedi som inträffat i familjen.

Jag känner att jag har två vargar 
som kämpar mot varandra i mitt  hjärta. 
En av dom är våldsam, hatisk och hämndlysten. 
Den andra är kärleksfull, förlåtande och medkännande.

-  Vilken varg kommer att vinna, farfar ? 
-  Den jag matar.

en gång till

there is never something like ´the end´

How to live on earth

Min kompis två trappor ner i huset skickade ett tal av indianhövdingen Floyd ´Red Crow´ Westerman ( Dansa med vargar).
Han kanske har rätt, hövdingen, det är det andliga som räknas.
Det vore trösterikt.
Har slagit mig på senare tid att nära och kära som inte längre är med oss rent fysiskt ändå är så levande. Man minns, vet hur de skulle reagerat, det går bra att ställa frågor, vi fortsätter faktiskt att leva tillsammans.

In a sense America is dying, from within.

Because they have forgot the instruction how to live on earth.

Everyhthing is coming to a point where prophecy and mans inability to live on earth in a spiritual way will come to a crossroad of big problems.

As  hopiepeople believe, it is our belief, that if you are not spiritual connected to the earth and understand the spiritual reality how to live on earth it´s likely you will not make it.

Everything is spiritual, everything has a spirit. Everyhing is brought here by The Creator, the one Creator. Some people call him God, some people call him Buddha, some people call him Allah, some people call him something else. We call him Konkachila, grandfather.

We are here on earth only a few winters, then we go to the spirit world.

The spirit world is more real than most of us believe.

The spirit world is everything.

You should learn how to plant something, that´s the first connection.

You should treat all thing as spiritual, realize that we are all one family.

There is never something like the end. Like life, there is no end of life.

Red Crow

Världsklass

Kan det bli mer förkastligt, mer provocerande, mer smaklöst ?

Jag skulle hellre uppleva fattigdom i världsklass.

Skattechock

Frihet, jämlikhet och broderskap. Det är (som sagt) inte lätt att få med alla tre.

Den som står till vänster vill betona jämlikhet och broderskap, den som står till höger framhåller frihet. Med vänster menas att kollektivet går före individen, höger förknippas med  individens rätt.
Det klingar falskt om vänstern framhåller individens frihet.
Att alla vinner på individens frihet, som högern menar, låter lika illa.


Lennart Fernström, ansvarig för tidningen Syre, är en av få som försöker bryta med de där stereotyperna. Det framgår varje gång han tar till orda, så även i veckans ledare.

Det ideologiska motståndet mot att skapa frihet genom att flytta resurser till de som har det sämst är dock stort. Liberaler ser det som kommunism att dela pengar villkorslöst till dem som har minst. Socialisterna å sin sida ser idén att sänka skatter (på arbete) och minska staten som nyliberalism. Därför sitter vi kvar i ett system där allt fler faller igenom och folks frihet kraftigt begränsas.

Syre

Klockan fem

Läste i den senaste självhjälps-boken att man skall gå upp klockan fem.
Så nu gör jag det.

I morse hade jag ingen anledning att ångra det.