En missuppfattning

Hur kan man frivilligt välja att bo i en storstad ? Avgaser, buller, dyrare boende, sämre lön, mer stress... Har ett yrke där jag när som helst kan få en fast tjänst i en småstad, och bli kvitt alla de där avigsidorna. Och ändå överväger jag det inte ens. Kan tyckas märkligt.
Troligen passar det en ensamvarg med galna rädda - världen - drömmar att bli kvar. I den lilla staden råder (total) social kontroll, den som sticker ut är en kuf.
Men felet med oss stockholmare är att vi tittar ner i marken, inneslutna i oss själva. Efter att ha varit i London några gånger på sistone så blir skillnaden så uppenbar. Där slår man sig i slang, är intresserad, bryr sig … You name it.
Galenskap och kreativitet frodas bäst  i storstaden. Men att storstad betyder isolering är en (svensk) missuppfattning ?
(BILD: Folkungagatan - Renstiernas gata)

Varje gång jag kommer utomlands ifrån så har hämningarna släppt. Tyvärr varar det bara några dagar ..